Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Svampliknande liv från jordens ungdom

Svampliknande fossil. Foto Stefan Bengtson

Röntgentomografisk avbildning av lavabubbla med mycelie-fossil. Bubblan är 0,8 mm i diameter. Bild Stefan Bengtson.

Svampliknande livsformer har levt i hålrum i berggrunden under havsbottnar sedan jorden var ung. Nytt fossilfynd är två miljarder år äldre än vad forskare tidigare hittat. Livet har levt en skyddad tillvaro i mikroskopiska hålrum i vulkaniska bergarter i minst 2,4 miljarder år, det vill säga mer än halva jordens ålder. Resultaten kan få stora konsekvenser för dateringar av livets utveckling på jorden.

Att mikroskopisk svamp kan leva djupt nere i berget under havsbotten är en relativt ny upptäckt. Nu har forskare hittat världens äldsta svampliknande fossil just i en sådan miljö, vilket kan tyda på att svamparnas ursprung går att finna i havens djup snarare än på land.

Svampar finns överallt på jordytan och även i haven. En forskargrupp vid Naturhistoriska riksmuseet studerar fossila svampar och har då upptäckt att svamp under miljontals år levt djupt nere i berget under havsbotten. Nu har forskarna gått vidare i samarbete med internationella kolleger och funnit att sådana djuplevande organismer går minst 2,4 miljarder år tillbaka i tiden. Den nya studien publiceras i Nature Ecology & Evolution.

Borrkärna. Foto Birger Rasmussen.

Borrkärna av den fossilförande lavan. De runda fläckarna är millimeterstora gasbubblor som när de svalnat kunde koloniseras av svampliknande organismer. Foto Birger Rasmussen.

Trådar skjuter ut från väggarna i millimeterstora håligheter i en bubblig lava från Sydafrikas åldriga berggrund i Norra Kap-provinsen. De ser ut som svampmycelier: härvor av sammanflätade trådar någon hundradels millimeter tjocka. Trådarna förgrenar sig och återförenas, ibland samlade i kvastar. Knölar längs med trådarna kan representera sporer. Sådana mycelier har forskarna redan upptäckt i liknande bergarter av betydligt yngre ålder och då kunnat identifiera som svampar.

Birger Rasmussen, en av forskarna bakom den nya studien, minns hur han först upptäckte mikrofossilen:

“Jag letade efter mineral att använda för åldersdatering när jag lade märke till en serie före detta gasbubblor i den vulkaniska bergarten. När jag ökade förstoringen i mikroskopet fann jag till min förvåning en tät härva av intrasslade fossila mikrober.”

Men är det verkligen svampar forskarna har hittat i de urgamla bergarterna, och hur gamla är egentligen dessa fossil? Frågorna är berättigade, eftersom svampriket fram till nu har ansetts vara bara ungefär hälften så gammalt som de sydafrikanska lavorna.

Stefan Bengtson, den nya artikelns försteförfattare, säger:

“De fossila myceliehärvorna är till förväxling lika svampfossil som vi hittar i samma sorts miljö i bergarter som ‘bara’ är några miljoner år gamla. Men vi kan inte helt utesluta att en okänd grupp av organismer utan anknytning till svampar har frambringat sådana livsformer.”

Hålrum kan visserligen koloniseras långt efter att de bildats, men dessa fossil har bevarats genom impregnering med mineral som härrör från kända och daterade geologiska händelser, och de kan därför inte vara yngre än på sin höjd två miljarder år. Vad man därför med säkerhet kan säga är att denna extrema livsmiljö har varit koloniserad av myceliebildande organismer under de senaste två årmiljarderna och sannolikt mycket tidigare (jorden är ca 4,6 miljarder år gammal).

Hur var (och är!) det att leva under sådana förhållanden? Antagligen ganska knapert, eftersom energi från fotosyntes inte finns att tillgå i detta extrema mörker. Magnus Ivarsson, expert på den djupa biosfären och en av deltagarna i den nya studien förklarar:

“Svampar i den miljön levde sannolikt i symbios med mikrober som utnyttjade kemiskt lagrad energi för sin ämnesomsättning. De kanske inte ens behövde fritt syre.”

Forskarna går nu vidare för att utröna gränserna för denna sorts livsmiljö i djup tid och djupt berg.