Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Madagaskars äldsta djur har fyra ögon

På dinosauriernas tid var de vanliga över stora delar av världen. Idag finns de bara kvar i två nationalparker i Madagaskars höglänta regnskog och arten har inga nära släktingar. Den randiga urvirvelbaggen är ett levande fossil. Den kan simma, dyka och hoppa. Och den har fyra ögon.

Bagge. Foto Grey Gustafson

Den randiga urvirvelbaggen är Madagaskars äldsta djurart och har fyra ögon så att den kan se både över och under vattenytan. Foto: Grey Gustafson.

Den randiga urvirvelbaggen upptäcktes på 1950-talet, och andra virvelbaggar finns i stora delar av världen, varav tolv arter i Sverige. Nu har forskare studerat fossila virvelbaggar och daterat virvelbaggarnas släktträd och evolution med hjälp av DNA och fossil. De upptäckte då att den randiga urvirvelbaggen på Madagaskar är ensam överlevare i en grupp virvelbaggar annars bara kända som fossil från dinosauriernas tid – trias, jura och krita. Det gör den dessutom äldst bland Madagaskars hela växt- och djurliv.

- Det är nästan som att hitta en överlevande dinosaurie, säger Johannes Bergsten, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet som har daterat virvelbaggens släktträd.

Blev ovanlig efter krita

Forskningen visar att den gemensamma förfadern till urvirvelbaggen och dagens vanliga virvelbaggar levde för så länge sedan som 200 miljoner år sedan. Då delades virvelbaggarna upp i två olika arter och urvirvelbaggens grupp blev den vanligaste under dinosauriernas tid. Men ända sedan asteroidnedslaget i slutet av krita är det tvärtom.

-Varför den ena gruppen blev framgångsrik och den andra gick tillbaka, eller hur fort det gick vet vi inte, säger Johannes, men bland de kända fossilen så går gränsen knivskarpt vid Krita-tidens slut.

Bild Trevor Fristoe

Så här kan det ha sett ut för 160 miljoner år sedan när de randiga urvirvelbaggarnas förfäder simmade i samma miljö som flygödlan Batrachognathus volans, salamandern Karaurus sharovi, och Pteroniscus fiskar. Bild Trevor Fristoe.

Filmklipp visar randiga urvirvelbaggar på en av de få platser i Madagaskar som arten fortfarande lever på.

 

Virvelbaggens fyra ögon

Virvelbaggar har fyra ögon. De är anpassade till ett liv på vattenytan och har ett par ögon som ser ovanför ytan, samtidigt som ett par ögon på undersidan ser under vatten. De simmar mycket snabbt och virvlar fram över vattenytan.

Djur som lever på små öar kan vara känsliga för utdöende, men stora, gamla öar kan fungera som skyddade platser för grupper som dör ut på fastlandet. Bryggödlan på Nya Zealand är kanske det bästa tidigare exemplet på en tidigare framgångsrik vittspridd grupp som senare helt dog ut världen över men lyckades överleva fram till våra dagar, räddad av en ö. Öars isolering kan göra att det går långsammare för grupper som konkurrerar ut andra på fastlandet att också nå isolerade öar. Man tror också att stora bergiga öar kan göra det lättare att anpassa sig efter klimatförändringar eftersom avstånden mellan olika klimatzoner kan vara korta.

Madagaskar blev en ö för 90 miljoner år sedan då den skildes från Indien som tillsammans skildes från den afrikanska kontinenten för 160 miljoner år sedan.

Madagaskars unika historia

Forskare har länge försökt förstå hur Madagaskars unika natur har uppstått. Det har visat sig att de flesta arterna, eller förfäder till artgrupper, spridit sig till Madagaskar efter att ön bildades för 90 miljoner år sedan. Lemurerna är ett känt exempel vars förfader kom till Madagaskar för ca 60 miljoner år sedan och sedan gav upphov till över 100 arter. Men för ett fåtal grupper som leguaner, en grupp sötvattensköldpaddor och ciklider så fanns troligen deras förfäder på Madagaskar redan innan ön bröts loss från Indien. Men inget av dessa djur har så lång historia som den randiga urvirvelbaggen.

Foto Johannes Bergsten

Den randiga urvirvelbaggen är Madagaskars äldsta djur och finns idag simmande i Madagaskars skogsbäckar som rinner från pöl till pöl genom fuktig regnskog i bergen.Foto Johannes Bergsten.

Forskningen publicerad

Dateringen av virvelbaggarnas släktträd har gjorts med hjälp av fossil och DNA av forskarna Johannes Bergsten och Rasa Bukontaite vid Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med kollegor vid universiteten i Kansas, New Mexico och Russian Academy of Science.

Forskningen publiceras online 22 augusti 2017 i Scientific Reports. www.nature.com/articles/s41598-017-08403-1länk till annan webbplats