Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Tidiga människan formade Afrikas djurliv

Nya forskningsresultat från mänsklighetens vagga tyder på att det inte bara var klimatförändringar, utan tidiga människor, som låg bakom att Afrika fick det djurliv vi känner idag.

Lejonhanne och unge äter på nedlagt byte på den afrikanska savannen.

Lejon, som är ekologiska generalister, finns än idag, till skillnad från många andra specialiserade rovdjur som inte kunde anpassa sig till människans närvaro. Foto: Luca Galuzzi CC BY-SA 2.5

Hittills har klimatet ensamt fått förklara hur de första människornas livsmiljö i Östafrika gick från sluten skog till de öppna, vidsträckta gräsmarker som finns där än idag. Men nya data och jämförelser av tusentals fossil berättar en delvis annan historia. De visar att rovdjursfaunan förändrades långt före växtätarna och en sådan ”top-down-effekt” tyder på mer än en klimatförändring.

Konkurrens av människan

Forskarna bakom den nya studien föreslår att det var de tidiga människorna i vårt eget släkte som konkurrerade ut andra rovdjur, vilket gav fler växtätare och därmed högre betestryck och öppnare marker. Stora förändringar i det afrikanska landskapet sammanfaller med uppkomsten av de första teknologiskt sofistikerade människorna (Homo erectus eller Homo ergaster), för knappt 2 miljoner år sedan.

– De tidiga människorna jagade knappast stora växtätare själva, utan förmodligen parasiterade de på andra rovdjur, säger Lars Werdelin, professor i paleobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet, vars data från över 20 års forskning på utdöda rovdjur ingår i studien.

– En enda människa förmår inte mycket mot till exempel en stor, sabeltandad katt, men en hel flock människor som samarbetar, med stenar och andra vapen i händerna, kunde skrämma bort den och stjäla dess byte, säger Lars Werdelin.

Specialisterna gick under

Så gick Östafrika från att ha ett tjugotal stora, högt specialiserade rovdjur till att bara ha sex stora rovdjur idag, varav alla, utom den starkt hotade geparden, är ekologiska generalister, som kan överleva under vitt skilda omständigheter.

– Det var bara de rovdjur som kunde anpassa sig till människans närvaro som klarade sig, säger Lars Werdelin.

Landskapsvy över östafrikansk savann

Den afrikanska savannen är ett relativt ungt ekosystem, och tidiga människor har en del i att de utvecklades. Foto: Christopher T Cooper, CC BY 3.0

Tänderna avslöjar klimatet

Forskarna har också gjort en så kallad ekometrisk undersökning av växtätarnas tänder. Tänderna avslöjar vilken typ av växter som djuren ätit och ger därmed indirekt en uppfattning om klimatet. Resultaten visar att nederbörden och temperaturen i den här delen av världen var stabila, samtidigt som djurlivet förändrades dramatiskt.

– Våra resultat visar att klimatet inte är allt. Det samspelar alltid med biologiska processer, vilket gör effekterna svåra att förutsäga. Det är något som är viktigt att ha i minnet även när vi blickar framåt från vår egen tid, säger Lars Werdelin.

Ung människa av tidig människoart, rekonstruktion hämtad från Naturhistoriska riksmuseets utställning Den mänskliga resan.

Tidiga människor av vårt eget släkte konkurrerade ut andra rovdjur, vilket med top-down-effekten bidrog till ett öppnare landskap. Rekonstruktion av den så kallade Turkana-pojken, ca 1,5 miljoner år gammal, vars skelett hittats just i det fossilrika område i Östafrika, där den aktuella studien är gjord. Foto: Staffan Waerndt

Referens

Fortelius et al: ”An ecometric analysis of the fossil mammal record of the Turkana Basin”, Phil. Trans. R. Soc. B, 2016. DOI:10.1098/rstb.2015.0232länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Pressbilder finns att hämta på MyNewsdesklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och får användas och delas i sociala medier vid angivande av källa.

 

För ytterligare information kontakta:

Lars Werdelin
Professor i paleobiologi
Telefon: 070 341 11 38
E-post: lars.werdelin@nrm.se

 

Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4247
Mobil: 0708 68 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se