Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Nu har vi öppnat lådan från Nasa!

Naturhistoriska riksmuseet har i dagarna tagit emot en last med material från asteroid-nedslaget som dödade dinosaurierna. Det unika materialet kommer ligga till grund för decennier av spännande forskning.

Professor Vivi Vajda står vid lådan och håller upp en av plåttunnorna inuti, som innehåller kalkstensmaterialet.

Professor Vivi Vajda vid lådan med nedslagsmaterial som kommit från Nasa. Foto: Annica Roos

Kan liv från nedslagsplatsen ha slungats ut i universum? Det är en av frågorna som forskarna från Naturhistoriska riksmuseet vill besvara, genom att undersöka innehållet i den närmare ett ton tunga lådan, som donerats till museet från USA:s rymdstyrelse Nasa.

Materialet består av kalksten, som kastats ut från nedslagsplatsen i Mexiko och samlats in i Belize, 500 km därifrån. När den 10 km stora asteroiden kolliderade med jordytan för 66 miljoner år sedan, blev värmeutvecklingen så stor att berggrunden smälte och skvätte ut åt alla håll.

Sfäruler med liv

Rester från nedslaget finns utspridda över hela världen. I Belize, där materialet samlats in under sex år av Nasas forskare och medlemmar i The Planetary Society, är lagren uppemot 30 meter tjocka och innehåller så kallade sfäruler, som forskarna är särskilt intresserade av. Det är små kulor av sten, vars yta smält av friktionen och omvandlats till en glasaktig marmor.

– Inuti dessa kulor har levande organismer kapslats in i samband med nedslaget. Nu vill vi ta reda på hur varmt det blev inuti. Vi vet från meteoriter att de blir mycket heta på ytan, men inte särskilt varma inuti. Så nu är frågan: kan aminosyror eller DNA-strängar ha överlevt nedslaget inuti de här sfärulerna? säger Vivi Vajda, professor och chef för museets paleobiologiska forskningsenhet.

Om svaret är ja väcker det en svindlande tanke: sfäruler som slungades ut genom jordens gravitationsfält kan ha fört med sig liv från jorden till andra platser i universum.

Asteroiden slår ner i det grunda havet, material slungas ut åt alla håll, inklusive sfäruler med inkapslade foraminiferer.

Levande organismer, till exempel foraminiferer, kapslades in i så kallade sfäruler vid asteroidnedslaget. Illustration: Pollyanna von Knorring

Museets paleontologer kommer också i samarbete med planetforskare från den geovetenskapliga forskningsenheten att leta efter rester från själva asteroiden.

– Vi hoppas hitta metaller, som järn, nickel och krom. De skulle kunna avslöja saker om asteroiden, som vi inte vet så mycket om, säger Vivi Vajda.

Samlad kompetens och utrustning

En viktig anledning till att Nasa valt att placera materialet på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är den samlade kompetensen av paleontologer och planetforskare som finns här, liksom den avancerade jonmikrosond (Nordsim), som tillåter forskarna att undersöka mikrometersmå partiklar.

Expeditionerna då materialet samlades in leddes av Dr Adriana Ocampo (Nasa HQ, Washington) och sponsrades av NASA's Exobiology Programlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och The Planetary Societylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillsammans kommer forskarna nu att försöka ta reda på vad som egentligen hände när den stora asteroiden, ökänd för att ha inneburit slutet för dinosauriernas tidsålder, slog ner.

 

Pressbilder finns att hämta på MyNewsdesklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och får användas och delas i sociala medier vid angivande av källa.

 

Se när vi öppnar lådan i ett ​inslag på SVT Nyheterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

För mer information, kontakta:

Vivi Vajda
Professor i paleontologi
Tel: 08-5195 4266
E-post: vivi.vajda@nrm.se

 

Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Tel: 08-5195 4247
Mobil: 0708-68 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se