Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Antarktis sista hajar

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat rester från de sista hajarna som levde vid Antarktis. Fynden avslöjar när Antarktis blev en istäckt kontinent.

Konstnärlig fantasi av hur det kan ha sett ut i havet runt Antarktis för 50 miljoner år sedan.

I havet runt Antarktis simmade för 35-50 miljoner år sedan både jättehajar, rockor, såghajar, havsmusartade fiskar och torskfiskar. Illustration: Marcelo Reguero, Museo de La Plata

För runt 50 miljoner år sedan var jordens klimat mycket varmare än idag, med tropiska förhållanden över i stort sett hela jordklotet. Även runt Antarktis simmade hajar, rockor och andra broskfiskar.

Idag är bilden en annan: inte en enda broskfisk kan leva i närheten av den nedisade kontinenten, där vattnet är så kallt att det till och med håller minusgrader (vilket är möjligt eftersom havet är salt). De enda fiskar som överlever är så kallade isfiskar, en grupp benfiskar med ”kylarvätska” i blodet.

Frågan är när havet runt Antarktis gick från att vara hajvänligt varmt till att bli dödligt kallt?

På en isfri klippa vid havet ligger några spetsiga, orangeröda tält uppställda.

Forskningsexpeditionens tältläger på Seymour-ön. Foto: Thomas Mörs

Nu har paleontologen Thomas Mörs vid Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med argentinska och österrikiska kollegor beskrivit rester av hajar som levde runt Antarktis långt senare än forskare hittills trott var möjligt. Fynden är gjorda vid tre expeditioner till den lilla Seymour-ön vid Antarktiska halvöns nordspets och består bland annat av tänder från den numera utdöda jättehajen Carcharocles sokolovi och från flera mindre hajarter. Det mest sensationella fyndet är en fentagg som suttit på ryggen på en haj som är släkt med våra dagars pigghaj.

– De här överraskande fossilen tyder på att Antarktis blev nedisat flera miljoner år senare än paleontologer hittills trott, säger Thomas Mörs.

En cirka 5 centimeter bred och lika hög fossiliserad hajtand fotograferad från två håll.

En 35 miljoner år gammal tand (fram- och baksida) från jättehajen Carcharocles sokolovi, funnen på Seymour-ön, Antarktis. Foto: Institut für Paläontologie der Universität Wien

Kall havsström isolerade

De dramatiska klimatförändringarna vid Antarktis hänger ihop med att kontinenten tidigare satt ihop med spetsen på Sydamerika. När den förbindelsen bröts och Draksundet öppnades, började en havsström gå runt Antarktis och hindra varmare vatten norrifrån att blanda sig in. Den Antarktiska cirkumpolarströmmen isolerade kontinenten, vilket ledde till att hela Antarktis så småningom kom att täckas av glaciärer.

De nya hajfynden stödjer de geologiska, plattektoniska undersökningar som talar för att Draksundet öppnades först för runt 30 miljoner år sedan.

Hajars broskskelett bevaras normalt inte alls. Det forskarna har en chans att hitta är tänder, fentaggar och hudens så kallade plakoidfjäll, som alla är täckta av emalj.

– Tandemalj är det hårdaste biomaterial som finns. Tack vare att det bevaras, kan vi nu berätta att värmeälskande hajar levde vid Antarktis så sent som för 35 miljoner år sedan, säger Thomas Mörs.

Tre forskare i det månliknande landskapet på Seymour-ön, i full färd med att leta efter fossil i och på marken.

Deltagare i den argentinsk-svenska forskningsexpeditionen söker efter tiotals miljoner år gamla fossil på Seymour-ön. Foto: Jonas Hagström

Fakta om fyndplatsen: Fynden är gjorda på Seymour-ön vid Antarktiska halvöns nordspets under tre polarexpeditioner 2011, 2012 och 2013. Till Seymour-ön gick också världens första geologisk-paleontologiska expedition till Antarktis1901-1903, ledd av den svenska forskaren Otto Nordenskiöld.

 

Referens: Kriwet et al: ”Ultimate Eocene (Priabonian) chondrichtyans (Holocephali, Elasmobranchii) of Antarctica”, Journal of Vertebrate Paleontology, 2016. DOI: 10.1080/02724634.2015.1160911

Berg och bergssluttningar, med lösa stenar och grus, utan växtlighet

Den isfria Seymour-ön ser ut som ett månlandskap och är rik på fossiliserade pingvinben, mussel- och snäckskal. Nu har forskarna även gjort överraskande sena fossilfynd av hajar. Foto: Thomas Mörs

 

Pressbilder finns att hämta på MyNewsdesklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. De får användas och delas i sociala medier vid angivande av källa


För ytterligare information kontakta:


Thomas Mörs
Forskare i paleontologi
Tel: 08-5195 5107
Mobil: 0733-402583
E-post: thomas.mors@nrm.se


Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Tel: 08-5195 4247
Mobil: 0708-685394
E-post: michaela.lundell@nrm.se