- Du är här:
- Startsida
-
Forskning och samlingar
-
Forskningsavdelningen
-
Vertebratzoologi
-
Ringmärkningscentralen
-
Om ringmärkning
- Hur gammal blir en fågel?
Hur gammal blir en fågel?
Det är en fråga som inte är alldeles enkel att svara på. Skillnaden mellan arter är mycket stor och olika faktorer som storlek och kullstorlek påverkar fåglars livslängd. Generellt kan man säga att större fågelarter lever längre än små fågelarter, havsfåglar lever längre än landfåglar och fåglar som lever länge får färre ungar per häckningssäsong än fåglar med kortare livslängd.
Variationen är dock stor och ingen av dessa generella regler gäller fullt ut. Fåglar som hålls i fångenskap blir ofta äldre än vildlevande fåglar vilket antyder att vilda fåglar ofta dör innan de hunnit bli så gamla att de får ålderskrämpor. Den äldsta kända vilda fågeln i världen är en kungsalbatross i Nya Zealand som blev minst 58 år gammal.
 Sveriges äldsta sillgrissla SillgrisslaDen äldsta svenskmärkta fågeln hittills är en sillgrissla som kontrollerades levande på häckplatsen år 2008 vid 42 år och 10 månaders ålder. Sillgrisslor har ringmärkts på Stora Karlsö sedan 1912 men började märkas i större skala först under 1970-talet. Det finns en hel del återfynd av sillgrisslor som är drygt 30 år gamla. Dessa fåglar ringmärktes under 1970-talet och det är först nu som tillräcklig tid har gått för att de sillgrisslor som märktes under den perioden ska kunna återfinnas som så pass gamla. Den sillgrissla som återfanns nästan 43 år gammal märktes några år tidigare, innan den mer omfattande märkningen av grisslor påbörjades. Detta innebär att vi inom den närmaste tioårsperioden skulle kunna få en ström av återfynd av allt äldre sillgrisslor - om det nu är så att de regelbundet blir äldre än 40 år. Av de arter som häckar i Sverige, är sillgrisslan den art som har flest återfynd av riktigt gamla fåglar.
Livslängd och kullstorlekDet finns ett tydligt samband mellan livslängden för olika fågelarter och antalet ägg de lägger i en kull samt vid vilken ålder de börjar häcka. En kungsfågel lägger ofta två kullar om året med 9-11 ägg i varje. Det innebär att den äldsta svenska kungsfågeln kan ha hunnit lägga 60 ägg medan det normala är att lägga omkring 20 ägg första sommaren och sedan inte överleva till nästa häckningsperiod. Dödlighet hos ungfåglarDödligheten är hög för många arters ungfåglar även om kungsfågeln är extrem. Generellt, vilket inte gäller kungsfågeln, brukar man säga att omkring 25% av småfåglarnas ungar överlever första året och därmed till första häckningssäsongen. De småfåglar som överlevt första året har omkring 50% chans att leva ytterligare ett år. Varje par av vuxna småfåglar behöver i genomsnitt ersättas av en unge till nästa häckningssäsong för att populationen ska hålla sig konstant. Större fågelarter har generellt sett en högre ungöverlevnad och behöver därmed inte heller producera lika många ungar. Sillgrisslor, som alltså lever mycket länge, börjar inte häcka förrän vid 4-5 års ålder och lägger endast ett ägg om året. En sillgrissla som överlevt sitt första år har nästan 90% chans att leva ännu ett år.
Problem med slitna ringarEtt problem med att ta reda på hur gamla fåglar blir är att ringarna slits hårt i vissa miljöer. När långlivade fåglar återfångas efter många år kan ringen vara så sliten att den är svår eller omöjlig att läsa och därför byts ringen ut mot en ny om en fågel med sliten ring återfångas. För att få återfynd av fåglar med riktigt hög ålder är det därför en fördel om fågeln återfångas en eller flera gånger så att ringen kan bytas ut. Flera av de äldsta knölsvanarna, till exempel, har burit flera olika ringar under sin livstid. Med hjälp av kemiska metoder går det ibland att tyda ringnumret på en mycket sliten ring och i takt med att dessa metoder utvecklas kommer förhoppningsvis allt äldre ringar att kunna läsas. Kanske finns det okända åldersrekord bland de ringar som väntar på teknisk behandling? |
