Enheten för mineralogi

Inom mineralogin ägnar man sig åt studiet av mineral, det vill säga jordens, planeternas och meteoriternas fasta beståndsdelar.

Det är en vetenskap som gränsar till många andra discipliner, främst kristallografi, malmgeologi, geofysik, sedimentologi, paleontologi och kvartärgeologi.

Mineralogi


Mineralogin är av central betydelse för vårt samhälle, eftersom den materiella välfärden till stor del grundar sig på ämnen som vi utvunnit ur jordskorpans mineral eller produkter som odlats fram i jordar med mineralbeståndsdelar.

Samlingar


En förutsättning för framgångsrik mineralogisk forskning är tillgång till en rikhaltig och väldokumenterad mineralsamling. Det första fröet till enhetens samlingar såddes 1739, tillkomståret för Kungl. Vetenskapsakademien, som ända från början höll sig med ett litet mineralkabinett. År 1841 bildades Naturhistoriska riksmuseet med tre avdelningar, varav en mineralogisk.
Mineralter Sankinit

Sarkinit. Foto: Michael P Cooper

Mikroskopbild på mineral. Foto: Ulf Hålenius

Enhetens uppgift


Huvuduppgifterna för enheten är att bedriva forskning samt att vårda och berika mineralsamlingen. I mån av tid kan allmänheten få hjälp med identifieringar.
Uppdrag utförs åt myndigheter och företag.