- Du är här:
- Startsida
-
Forskning och samlingar
-
Forskningsavdelningen
-
Entomologi
-
Personal
-
Mattias Forshage
- Projektbeskrivning
Projektbeskrivningar
1
Taxonomi hos nordvästpalearktiska Eucoilinae (Hymenoptera: Figitidae)
Eucoilinae är en dåligt känd grupp parasitsteklar där mycket av den grundläggande taxonomiska utforskningen återstår även hos oss. En bestämningsnyckel till släkten och en katalog över hittills beskrivna arter har åstadkommits för europeisk del, och revisionen på artnivå, inklusive beskrivningen av en lång rad hittills okända arter, pågår för merparten av släktena.
2
Global diversitet hos Cynipoidea i synnerhet Eucoilinae
Världsfaunan av Eucoilinae och några andra, mindre underfamiljer inom Figitidae är oftast dåligt kända på världsbasis. Olika pågående projekt försöker beskriva hittills obeskrivna släkten och då kunna göra bestämningsnycklar och kataloger för de olika zoogeografiska regionerna. Arbeten med främst den nearktiska faunan, den afrotropiska faunan, och den australiska faunan är långt framåtskridna; och detta är en del i stora projekt kring sammanställningen av den befintliga kunskapen på världsbasis för hela överfamiljen.
3-7
Stekelfaunistik och allmän svensk hymenopterologi
En preliminär checklist över Sveriges stekelarter har sammanställts och finns tillgänglig genom Artdatabankens databas Dyntaxa, och skall förhoppningsvis kontinuerligt uppdateras allteftersom kunskapen ökar. Scheman för familjesortering (i stora familjer underfamiljssortering) har utvecklats, till stor del inom Svenska Malaisefälleprojektet. Detta hänger också ihop med ansträngningar att öka kommunikationen, dela bestämnings- och litteraturtips liksom expertkontakter, och uppmuntra studiet av mindre kända grupper, bland svenska hymenopterologer, såväl amatörer som ekologer och systematiker.
Nordeuropeiska dyngbaggar
Dyngbaggar är en kritisk grupp i naturvårdssammanhang, där många arter minskat drastiskt eller lokalt dött ut i norra Europa genom förändringar i jordbruket. Flera långsiktiga projekt kring dyngbaggarnas (här tolkat i vid mening som alla icke-fytofaga bladhorningar) identifiering, autekologi, utbredning, historiska förändring och skydd har viss koppling till avdelningen.
Studier i bladhorningarnas diversitet och fylogeni
Bland bladhorningar och inte minst dyngbaggar finns åtskilliga olösta frågor inom fylogeni, biogeografi, och artdiversitet.
Entomologins historia i Sverige
Inte minst i det dagliga arbetet med äldre samlingar är det viktigt att veta en del om gamla insektsamlare, var de levde, hur, var och när de samlade, vem de bytte djur med, vilka expeditioner som organiserats, och så vidare. Så snart bitarna börjar falla på plats vecklas det på ett mycket fascinerande sätt upp en utveckling av mer allmänt intresse kring entomologins ställning och utveckling, alla excentriska kufar, briljanta vetenskapsmän, och noggranna amatörer den attraherat, institutionernas och föreningarnas historia etc.
Morfologins filosofi
Morfologiska data förblir grundläggande inom zoologin. Likväl har rikedomen på data av annan karaktär (såsom molekylära data) understrukit betydelsen av att öka förståelsen för vad morfologiska data är och hur de används på ett vetenskapligt sätt. Till exempel i form av bilddatabaser med standardiserad visuell dokumentation, rigid terminologi t ex systematiserad såsom en ontologi, men också reflektion över homologibegrepp och frågan om vad som egentligen utgör samma sak, och hur beskrivningen av former utvecklats inom ramen för evolutionsteoriers utveckling vetenskapshistoriskt.
Taxonomi hos nordvästpalearktiska Eucoilinae (Hymenoptera: Figitidae)
Eucoilinae är en dåligt känd grupp parasitsteklar där mycket av den grundläggande taxonomiska utforskningen återstår även hos oss. En bestämningsnyckel till släkten och en katalog över hittills beskrivna arter har åstadkommits för europeisk del, och revisionen på artnivå, inklusive beskrivningen av en lång rad hittills okända arter, pågår för merparten av släktena.
2
Global diversitet hos Cynipoidea i synnerhet Eucoilinae
Världsfaunan av Eucoilinae och några andra, mindre underfamiljer inom Figitidae är oftast dåligt kända på världsbasis. Olika pågående projekt försöker beskriva hittills obeskrivna släkten och då kunna göra bestämningsnycklar och kataloger för de olika zoogeografiska regionerna. Arbeten med främst den nearktiska faunan, den afrotropiska faunan, och den australiska faunan är långt framåtskridna; och detta är en del i stora projekt kring sammanställningen av den befintliga kunskapen på världsbasis för hela överfamiljen.
3-7
Stekelfaunistik och allmän svensk hymenopterologi
En preliminär checklist över Sveriges stekelarter har sammanställts och finns tillgänglig genom Artdatabankens databas Dyntaxa, och skall förhoppningsvis kontinuerligt uppdateras allteftersom kunskapen ökar. Scheman för familjesortering (i stora familjer underfamiljssortering) har utvecklats, till stor del inom Svenska Malaisefälleprojektet. Detta hänger också ihop med ansträngningar att öka kommunikationen, dela bestämnings- och litteraturtips liksom expertkontakter, och uppmuntra studiet av mindre kända grupper, bland svenska hymenopterologer, såväl amatörer som ekologer och systematiker.
Nordeuropeiska dyngbaggar
Dyngbaggar är en kritisk grupp i naturvårdssammanhang, där många arter minskat drastiskt eller lokalt dött ut i norra Europa genom förändringar i jordbruket. Flera långsiktiga projekt kring dyngbaggarnas (här tolkat i vid mening som alla icke-fytofaga bladhorningar) identifiering, autekologi, utbredning, historiska förändring och skydd har viss koppling till avdelningen.
Studier i bladhorningarnas diversitet och fylogeni
Bland bladhorningar och inte minst dyngbaggar finns åtskilliga olösta frågor inom fylogeni, biogeografi, och artdiversitet.
Entomologins historia i Sverige
Inte minst i det dagliga arbetet med äldre samlingar är det viktigt att veta en del om gamla insektsamlare, var de levde, hur, var och när de samlade, vem de bytte djur med, vilka expeditioner som organiserats, och så vidare. Så snart bitarna börjar falla på plats vecklas det på ett mycket fascinerande sätt upp en utveckling av mer allmänt intresse kring entomologins ställning och utveckling, alla excentriska kufar, briljanta vetenskapsmän, och noggranna amatörer den attraherat, institutionernas och föreningarnas historia etc.
Morfologins filosofi
Morfologiska data förblir grundläggande inom zoologin. Likväl har rikedomen på data av annan karaktär (såsom molekylära data) understrukit betydelsen av att öka förståelsen för vad morfologiska data är och hur de används på ett vetenskapligt sätt. Till exempel i form av bilddatabaser med standardiserad visuell dokumentation, rigid terminologi t ex systematiserad såsom en ontologi, men också reflektion över homologibegrepp och frågan om vad som egentligen utgör samma sak, och hur beskrivningen av former utvecklats inom ramen för evolutionsteoriers utveckling vetenskapshistoriskt.