Naturmiljö och människa

Vår biologisk-geologiska forskarkompetens och artkunskap bidrar till en
bättre förståelse av vår omvärld och därmed till bättre förutsättningar
för en hållbar utveckling.

Temat "Naturmiljö och människa" berör följande områden:

• Artkunskap
• De nationella miljöövervakningsprogrammen
• Miljöprovbank
• Statens vilt
• Ringmärkning av vilda fåglar
• Pollenprognoser, mätning av allergener

Vi driver och medverkar i nationella och internationella miljöövervakningsprogram för studium av miljögifter och deras effekter i miljön, både i den terrestra och den akvatiska miljön. Denna del av verksamheten får ekonomiskt stöd av Naturvårdsverket.

De prover som samlas in ger oss underlag för forskning samt fortsatt utveckling av vår miljöprovbank. Miljöprovbanken, som är en av världens äldsta, innehåller bland annat djupfrysta vävnadsprover. Den utökas årligen med 8000‑10 000 prover och ger forskarna ett unikt underlag för studier av miljögifter och deras effekter över längre tidsperioder.

De tidsstudier med avseende på miljögifter som bedrivs är de längsta som finns i sitt slag. Bland annat har gädda från Storvindeln och sillgrissleägg från Stora Karlsö årligen samlats in för miljögiftsanalyser sedan 1967. Även älg, ren och flera arter av fisk samlas in för studier av miljögifter.

De traditionella klororganiska miljögifterna som PCB, DDT och dioxiner övervakas, men också andra ämnen som bromerade flammskyddsmedel och dioxiner liksom ett flertal metaller ingår i miljöövervakningen.

De kloratomer som ingår i klororganiska substanser består av två stabila isotoper. Små variationer i klorisotopfördelningen kan göra det möjligt att skilja molekyler från exempelvis kemisk industri från molekyler producerade i naturliga processer.

Genom att tillämpa nyutvecklade metoder för klorisotopanalys arbetar våra forskare för att fördjupa kännedomen om hur klororganiska föreningar bildas, bryts ner och sprids i naturen.

Marina toppkonsumenter – en utsatt grupp

En grupp som har drabbats hårt av miljögifter är marina toppkonsumenter, havslevande djur som står högst upp i näringskedjan. Studiet av denna grupp är en viktig del av vår forskning. Ingen annanstans i världen har rapporterats om så allvarliga skador relaterade till miljögifter på däggdjur som hos Östersjöns sälar. Det beror på att Östersjön varit ett av världens mest förorenade innanhav.

Här bedriver vi forskning för att dokumentera hälsotillstånd och sjukdomsförekomst samt bakomliggande orsaker. En aktuell fråga är den ökande frekvensen av tarmsår som gråsälen drabbas av. Varför sjukdomen ökar, vad den beror på och varför det finns regionala skillnader är några aktuella frågor.

Vi ansvarar också för reproduktions- och populationsövervakning av sälar i svenska vatten samt studier av födoval, miljögiftsbelastning, migration och andra ekologiska parametrar. Resultaten utgör grunden för förvaltningen av gråsäl, vikare och knubbsäl i Sverige.

Havsörnen är en annan art som drabbats hårt av miljögifter och som vi studerar intensivt. Populationsövervakning, miljögiftsanalys av havsörnar och deras ägg samt reproduktionsstudier är några aspekter på denna forskning.

Uttern var förr i tiden vanlig i hela landet men kom att minska dramatiskt i antal och utbredning efter 1950-talet. Miljögifter ligger bakom minskningen och vi studerar utterns hälsotillstånd, miljögiftsbelastning och gifternas effekter. Vi har i ett samarbetsprojekt bland annat kunnat koppla minskad bentäthet hos utter till vissa miljögifter.

Nationellt samarbete kring musslor

Inom ett annat forskningssamarbete driver vi ett projekt kring utbredning, ekologi och ålderssammansättning för de nio svenska arterna av sötvattenslevande stormusslor. Detta inkluderar de två hotade arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla.

Den historiska informationen från museisamlingar är i detta sammanhang en viktig kunskapsbas. De flesta svenska bestånden har endast större (äldre) musslor, vilket innebär att de på sikt kommer att dö ut om inte föryngringen kommer igång.

Den naturvårdsinriktade delen av forskningen sker i samarbete med olika länsstyrelser och intresseorganisationer.

Fåglars flyttningsmönster

Omkring 2/3 av de fågelarter som häckar i Sverige är flyttfåglar och lämnar landet under någon period av året. Genom den nationella ringmärkningsverksamheten kartläggs fortlöpande fåglarnas flyttningsmönster. Resultaten från den samlade svenska ringmärkningen har nu sammanställts i ett atlasprojekt bestående av tre delar.

Inom ett annat projekt studerar vi hur flyttfåglarna påverkas av den senaste tidens mildare klimat. En första analys visar att flera arter som övervintrar i Västeuropa förskjutit sina vinterområden norrut efter 1980.

Fågelflyttning är en potentiellt viktig faktor i samband med spridningen av vissa sjukdomar (till exempel fågelinfluensa och fästingburna sjukdomar) och våra forskare deltar i flera projekt kring dessa frågor. Under flyttningen måste fåglarna regelbundet stanna upp på rastplatser för att lagra energi för den fortsatta resan. En del fåglar flyttar långt, ungefär 35 småfågelarter som häckar i Sverige passerar regelbundet Sahara för att övervintra i tropiska Afrika.

I ett samarbetsprojekt pågår forskning kring den fettupplagring som fåglarna måste göra innan de kan flyga över öknen. En central fråga är hur oerfarna ungfåglar kan veta att de har en ökenpassage framför sig och göra fettupplagringen på rätt plats.

Genom experiment har vi kunnat visa att information från jordens magnetfält kan ingå i beslutsprocessen. Studier har också genomförts på Kreta, i samarbete med grekiska ekologer.

Uppkomsten av allergier

I vår miljö förekommer ämnen som kan ge allergier. Allergener i bland annat växternas pollen orsakar stora besvär för allergiker. I anslutning till museets pollenprognosverksamhet medverkar vi i ett forskningsprojekt, där allergenernas storleksfördelning och huvudsakliga transportvägar till inomhusluften studeras.