Enheten för vertebratzoologi
Vertebratzoologi är läran om ryggradsdjuren (vertebra = ryggkota), det vill säga däggdjur, fåglar, groddjur, kräldjur och fiskar. Grunden för verksamheten är de djur som samlats in under olika expeditioner sedan 1800-talet och fram till idag. Djuren har bevarats antingen torkade, som skinn eller skelett, eller inlagda i formalin och sprit. Under senare delen av 1900-talet började vävnadsprover samlas in för analyser av miljögifter och DNA. Dessa förvaras frusna, delvis hos oss och delvis hos enheten för miljögiftsforskning.Enheten för vertebratzoologi ansvarar för statens vilt. Detta innebär att hotade djurarter som hittas döda i naturen och skickas in till Naturhistoriska riksmuseet tas om hand av konservatorerna hos oss för att sedan införlivas i Riksmuseets samlingar.
Till enheten för vertebratzoologi hör också Ringmärkningscentralen som samordnar och administrerar ringmärkningen av vilda fåglar i Sverige. Om du hittar en ringmärkt fågel eller en fågelring så ska du kontakta Ringmärkningscentralen.
Samlingarna används för forskning om bland annat djurens systematik, utvecklinghistoria och geografiska spridning. Tyngdpunkten i enhetens egen forskning ligger för närvarande på fåglarnas utvecklingshistoria, samt på tropiska sötvattensfiskars utvecklingshistoria och släktskap. Utöver detta arbetar vi med hotade fiskarter i Sverige. Vid Ringmärkningscentralen pågår forskning om flyttfåglars beteende och ekologi. Utländska forskare och forskare från andra institutioner i Sverige använder samlingarna till studier av allt från fåglars fjäderdräkter till hur den globala uppvärmningen påverkar djurens storlek.
Vid Naturhistoriska riksmuseet finns också FishBase Sverige och GBIF-Sweden. FishBase är ett globalt informationssystem med data om all världens fiskar. GBIF är en informationsportal med uppgifter om växter och djur och var de finns över hela världen. I GBIFs databaser kan du till exempel söka efter var olika arter har observerats i Sverige.
Sök i FishBase
Sök i GBIFS:s databaser