Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Artbildning, fylogeni och reproduktionssstrategier hos sporsäcksvamparna

Anders Tehlers forskning

Svamparna räknas traditionellt till botaniken. Som ett resultat av mina släktskapsanalyser baserade på data från den lilla subenheten ribosomalt DNA står det dock klart att svampar inte är växter. De bildar inte ens en egen, naturlig grupp utan måste delas upp i minst fem grupper. Enbart slemsvamparna utgör tre grupper utan inbördes släktskap. Vissa algsvampar, Oomycetes, bildar en grupp tillsammans med brunalgerna och skulle därför möjligen kunna räknas som växter, men gruppen som helhet är knappast släkt med de gröna växterna.

Det vi normalt tänker på som svampar, till exempel kantareller, musseroner, murklor, mögelsvampar och jästsvampar, bildar en egen naturlig grupp, kitinsvampar (kitinsvampar eftersom de har cellväggar av kitin). Men inte heller dessa växtliknande organismer har någon närmare släktskap med växterna. Min senaste analys innehåller DNA-sekvenser från nära 800 arter och är den mest omfångsrika som någonsin utförts på svampar. Resultatet pekar entydigt på att kitinsvamparnas närmaste släktingar måste sökas bland djuren.

Mina fortsatta släktskapsstudier inom kitinsvamparna ger stöd för gruppen tvåkärnssvampar. Denna grupp delar en unik egenskap: fördröjd kärnsammansmältning i den diploida delen av livscykeln. Varje svampcell innehåller två, fria cellkärnor, en från "modern" och en från "fadern". Ribosomalt DNA återspeglar denna unika egenskap. Tvåkärnssvamparna delas i två stora grupper: den ena är basidiesvamparna, till exempel skivlingar, soppar och rostsvampar; den andra är sporsäcksvamparna, till exempel murklor, skålsvampar och lavsvampar. Jag har närmast intresserat mig för sporsäcksvamparna, men data från många arter saknas och dessutom är det tydligt att ribosomalt DNA inte kan ge svar på många samband i de finare delarna av släktskapsträdet. Här önskar jag gå vidare genom att lägga till fler arter och genom att ta fram nya data från andra gener. För att kunna hantera de stora datamängderna och för att kunna slutföra de enormt omfattande beräkningarna krävs mycket snabba algoritmer och välskrivna datorprogram. Mina datamatriser ingår som en del i ett samarbete att utveckla sådan program.

Två andra inriktningar i mina och forskargruppens studier gäller frågeställningar på populationsnivå hos olika grupper lavsvampar. Den ena studien rör variation och spridningsmönster hos klonbildande lavsvampar. Begreppet "artpar" är välkänt och vida använt inom lichenologin. Det syftar på lavar som till sin inre och yttre form är identiska men som skiljer sig i spridningssätt: en "primär art" som utvecklar fruktkroppar och sexuella sporer och en andra "sekundär art" som utvecklar vegetativa spridningsorgan med diasporer. Jag har sedan länge kritiserat synsättet med "artpar" men metoder, såsom odlings- och korsningsförsök, för att vetenskapligt testa hypotesen är inte möjliga att utföra på lavar. Nu har vi, med hjälp av molekylära metoder, som första forskningsgrupp kunnat visa att det inte handlar om två arter utan snarare om en, sexuell art med asexuella kloner som uppstått flera gånger.

Den andra, nu påbörjade studien rör co-evolution inom lavsymbiosen. Lavar består av två obesläktade organismer, en svamp och en alg som lever i symbios. Man kan jämföra denna "organisation" vid ett litet ekosystem med bara två komponenter. Svampkomponentens fylogeni har vi klarlagt inom lämpliga grupper. Algkomponentens släktskap har aldrig kunnat klarläggas då morfologiska karaktärer i praktiken saknas. Nu kan vi ta fram DNA data för att också rekonstruera och jämföra algkomponentens fylogeni inom samma symbios.

Läs mer:
Anders Tehler (kontaktinformation)
Publikationer