Nils Rosén von Rosensteins herbarium

En förlinneansk växtsamling på Naturhistoriska riksmuseet omfattar 53 små ark med pressade växter som tillhört Nils Rosén von Rosenstein (1706-1773).

Denne var samtida med Linné och innehade den professur i medicin och botanik vid Uppsala Universitet, som Linné senare innehade.

Rosén von Rosenstein betraktas som den svenska barnläkekonstens fader och han var även verksam vid svenska hovet som livläkare åt kungarna Fredrik I, Adolf Fredrik och Gustav III.

Herbariet

Herbariet innehåller växter som användes inom ört-medicinen, en slags referenssamling. De är alla försedda med förlinneanska s.k. frasnamn och tyska trivialnamn.

Refererar till äldre verk

Senare har på arken antecknats modernare frasnamn, troligen av Rosén von Rosenstein själv, och i flera fall avslutas de med "CBP", "JRH", "Moris. Hist.", eller "JBH". Dessa förkortningar betecknar referenser till äldre botaniska verk och växtsamlingar där namnet förekommer [CBP = Caspar Bauhin, Pinax theatri botanici (1623); JRH = Johannis Rajus (John Ray), Historia plantarum (1686-1704); Moris Hist. = Robert Morison, Plantarum historiae universalis Oxoniensis (1680-1699); JBH = Joachim Burser (†1639) Hortus siccus].

Utsmyckade herbarieark

Varje exemplar i samlingen är vid basen försett med en tryckt röd eller svart etikett med en urna eller en vimpel. Sådana utsmyckningar av herbarieark användes på kontinenten av flera av botanikerna som verkade mot slutet av 1600-talet och första hälften av 1700-talet. Om det gick att hitta likadana etiketter på ark i någon annan samling kunde man få veta mer om ursprunget till samlingen.

​Växter som gåvor

Växterna i Roséns herbarium kan möjligen vara samlade av Rosén själv, eller mer troligt är att de representerar exemplar han fått i gåva av någon medicinare och botaniker han mötte under sin resa genom Tyskland, Frankrike och Holland 1730.

Referenser

Strandell, B. 1970-1971. Ett par tidiga biografier över Linné och Rosén. Svenska Linnésällskapets årsskrift 53/54: 36-43.