Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Insect Biome Atlas - medborgarforskning med helhetsgrepp om svenska insektsfaunan

Insect Biome Atlas

Hösten 2018 startade ett landsomfattande projekt för att utreda alla Sveriges insekter. Projektet bygger på medborgarforskning. Med volontärers hjälp håller vi igång 200 insektfällor i ett helt år. Volontärerna tömmer fällorna och skickar insekterna till forskare vid Naturhistoriska riksmuseet som identifierar dem med den senaste DNA-tekniken. På denna sida presenteras projektet.

Insekternas nödvändiga samspel med andra organismer

Många vet redan att insekter är mer än honungsbin och dagfjärilar med iögonfallande färgerPDF och mönster. Och de flesta vet nog också att insekter inte finns på denna jord med syfte att bara pollinera blommor. Ändå är det lätt att förbise den faktiska betydelsen av insekter i alla typer av ekosystem och landskap. Under våra forskningssidor går det att läsa om gallbildningar på växter, där växten snyltas på för insektens vinning. Exempelvis den lilla gallstekellarven Diplolepis rosae som lever inuti röda och lurviga sömntornsgaller på rosbuskar. Den ger ingen vinning för växten. Men inuti denna gall finns inte bara en stekelart, utan många andra! Parasiter på parasiter, ett helt samhälle! Och kanske kommer någon av dessa i sin tur att angripas av en svamp ur släktet Cordyceps. Svampen växer inne i djuret, utan att skada vitala delar, tills det är moget att reproducera sig. Då angriper svampen stekelns hjärna och styr dess beteende! Stekeln “programmeras” att klättra högst upp på en växt där sporerna från de nybildade fruktkropparna kan få den bästa spridningen när de släpps fria. En makalös process! Ett annat blad på samma växt är i sin tur är alldeles belamrat av en koloni små bladlöss. Dessa går sakta runt på bladets undersida och suger växtsaft genom sina korta sugsnablar. I bladlössens magsäck lever fullt med små bakterier inackorderade. De producerar enzymer som hjälper bladlössen att bryta ned födan. Utan dessa så kallade symbionter skulle bladlössen inte överleva. Symbionterna själva gynnas av att leva i en skyddad miljö omgivna av allt som de behöver. Dessa samarbeten i naturen har uppkommit gång på gång i evolutionen. Det visar hur viktiga de är – men ändå är de bara sporadiskt kända.

Mer forskning behövs

Det finns otaliga exempel på liknande interaktioner mellan arter. Många studier har gjorts för att beskriva delar av sådana interaktionsnätverk, men de större nätverken är ändå illa kända, speciellt vad gäller insekter och andra småkryp. För även om alla dessa djur och mikroorgansimer lever och frodas överallt är de mycket svåra att studera med de metoder vi hittills haft tillgängliga. Men nu vill forskare vid flera universitet i Sverige ta ett krafttag och försöka belysa så många aspekter av dessa samspel som möjligt. Ett forskningsprojekt har påbörjats med syfte att kartlägga alla insekter i Sverige, samt de mikroorganismer som de på olika vis växelverkar med. Detta ska göras med den senaste tekniken där DNA kan läsas av på ett mycket mer effektivt sätt än vad tidigare varit möjligt, på många arter samtidigt! Tekniken innebär en massiv sekvensering av DNA, och tack vare den går det att få information om många organismer i ett helt ekosystem samtidigt.

För att samla in prover till studien kombinerar vi insektsfällor med provtagningar och mätningar. Insektsfällorna kallas för Malaisefällor – en konstruktion som liknar ett tält och uppfanns av svensken René Malaise vid Naturhistoriska riksmuseet på 1930-talet. Fällorna placeras på olika platser för att representera många typer av landskap över hela landet. Förhoppningen är att fylla gapande kunskapsluckor om Sveriges insektsarter. Idag känner vi till 31 000 arter, man hoppas med er hjälp hitta 4 000 till. Därtill hoppas vi att tillsammans uppnå en bättre förståelse för insekternas olika roller i naturen. Vilka är nedbrytare, parasiter, växtätare? Hur påverkar den ena artens närvaro de andra?

Jämförs med Madagaskar

Men projektets ambitioner slutar inte där. Insekter har funnits i Norden relativt kort tid, ”ynka” 12.000 år, jämfört med platser som inte täcktes av de senaste inlandsisarna. Arterna är sannerligen inte samma som i Sverige och det är av många anledningar osannolikt att interaktionerna mellan organismer ser likadana ut i Sverige som i en tropisk miljö. För att få information om hur snabbt insekter sprids och anpassar sig till nya miljöer - och hur de inleder nya relationer med andra organismer - måste vi göra en viktig jämförelse. Dels vill vi jämföra resultaten från olika platser inom Sverige, dels kommer vi att jämföra svenska mönster med en plats som på många sätt är Sveriges motsats: Madagaskar. Madagaskar är förvisso nästan lika stort som Sverige, men har ett mycket större antal insektsarter. Framförallt har organismerna på Madagaskar utvecklats tillsammans under en lång tid, medan Sverige skrapats rent på liv av inlandsisarna. Insektsfaunan på Madagaskar är till största delen okänd, och man uppskattar att bara en tiondel av insektsarterna är beskrivna av vetenskapen. Projektet har ambitionen att ändra på detta genom att även där sätta upp fällor och samla prover på liknande sätt som i Sverige.

Frågor om projektet hänvisas till projektledare Andreia Miraldo: andreia.miraldo@nrm.se, 08-51955118.

Projektet i sociala medier

Följ oss på Twitter (länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster@insectbiomatlas)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster



Photo: Expert

Foto: John Hallmén

Forskningen stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

Publikationer