Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Hur uppstod förmågan att bilda galler hos gallsteklar?

Sammanfattning

Växter bildar galler när de angrips av vissa främmande organismer, gallbildare. Gallen ger gallbildaren skydd och näring, men växten vinner ingenting på att producera dem så vitt vi vet. Det finns många gallbildande organismer men inga som är så skickliga på att modifiera värdväxten för sina egna ändamål som gallsteklar (familjen Cynipidae). Vanliga gallstekelgaller i Sverige är sömntornen på rosor (bilden) och flera typer av galler på knoppar och blad av ek.

Gallsteklarna hör till parasitsteklarna och levde ursprungligen som parasitoider – de livnärde sig inuti en värdlarv, som de så småningom åt upp helt och hållet. De mesta tyder på att gallsteklarna uppkom ur parasitoider som livnärde sig på larver inuti galler. På något sätt övergick gallsteklarna sedan till att äta gallvävnaden i stället för larverna i gallen, men det är fortfarande oklart hur.

Vissa gallsteklar, så kallade inhysingar, lever på växtvävnaden inuti galler men kan inte själva bilda galler. Andra gallsteklar är själva gallbildare, och varje art gör sin specifika gall. Uppstod inhysingarna först, och utvecklades gallbildarna ur dessa? Eller var det tvärtom? Idag vet vi med säkerhet att det har varit flera oberoende övergångar mellan gallbildare och inhysingar, men i de flesta fall vet vi fortfarande inte vilket levnadssätt som kom först. Vi vet heller inte vilka mekanismer gallbildarna använder för att manipulera värdväxten, och om inhysingarna förlorat den gallbildande förmågan eller aldrig haft den.

Vi sekvenserar och jämföra hela genom för att kartlägga hur förmågan att bilda galler uppstått hos gallsteklar, och för att identifiera potentiella gener som kan vara inblandade i gallbildningsprocessen. Vi är bland annat intresserade av en nyupptäckt grupp av gallbildare i ekollon, som har uppstått nyligen (relativt sett) från inhysingar i ekgaller.

Länkar

Biosystematics, informatics and genetics of the big four insect orders (http://big4-project.eu/länk till annan webbplats)

Forskningen stöds av EU

Marie Curie Innovative Training Network ”BIG4: Biosystematics, informatics and genetics of the big four insect orders”

Projektdeltagare vid NRM

Fredrik Ronquist (Professor, forskningsledare)

Erik Gobbo (Doktorand)

Johan Nylander (Informatiker)

Utvalda publikationer

Ronquist F, Nieves-Aldrey J-L, Buffington ML, Liu Z, Liljeblad J, Nylander JAA. 2015.