Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 7(6), juni 2003

Rostsvampar,

Uredinales

Månadens kryptogam

juni 2003

Vassrost på skräppa
På sommaren kan man hitta växter som är täckta med rostfärgade fläckar. Det kan då vara en grupp svampar som har fått sitt namn just av att deras sporer färgar ytan på angripna växtdelar. Rostsvampar (Uredinales) lever som parasiter på ormbunkar och fanerogamer, där de med sugorgan tar näring ur växtcellerna. De finns över hela världen med över 5000 arter fördelade på mer än 100 släkten. I Norden har vi 29 släkten med omkring 265 arter.

I allmänhet är rostsvampen lokaliserad till tämligen små, begränsade fläckar på värdväxten, som hos vinbärsrost Puccinia ribis. Ibland kan den dock genomsätta hela skott eller hela individ, vilka i så fall blir mer eller mindre deformerade. Exempel på det är hagtornsrost Gymnosporangium clavariiforme och Chrysomyxa woronini.

Rostsvamparna är intressanta på så sätt att de ofta har komplexa livscykler med olika utvecklingsstadier. De olika stadierna kan se mycket olika ut, vilket gjorde att man förr trodde att det handlade om skilda arter. Många är också värdväxlande, där deras livscykel omfattar flera självständiga med varandra alternerande generationer, bundna till var sin värdväxt. Till exempel kan nämnas vassrost Puccinia phragmitis som värdväxlar mellan skräppor Rumex och vass Phragmites.

Svamparna kan ha en livscykel med maximalt fem sporstadier. Arter som genomgår alla fem stadierna kan antingen växla mellan olika värdar, som svartrost Puccinia graminis, eller ha alla stadier på en och samma värd, som violrost Puccinia violae. Hos många arter saknas ett eller flera sporstadier, de har sk förkortad livscykel.

Då rostsvamparna angriper våra odlingar kan de ställa till med stora ekonomiska förluster, vilket gör att det läggs ner mycket pengar på att få fram resistenta nyttoväxter. I de fall där värdväxling är nödvändig för svampens utveckling kan man försöka få bort den vildväxande värden från jordbruksbygderna. På så sätt kan svårare angrepp undvikas.

Text: Gunvi Lindberg