Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 11(8), augusti 2007

Nejlikbrosking - vår minsta matsvamp

Nejlikbrosking
Nejlikbrosking (Marasmius oreades).
Foto: Jens H. Petersen/MycoKey
Förstora bilden

Månadens kryptogam augusti 2007

Det finns ett antal försommarsvampar som växer i våra gräsmattor. Bland de vanligaste är nejlikbrosking (Marasmius oreades). Redan efter de första regnskurarna finns den i villagräsmattor, i parker och på fotbollsplaner. Den växer karakteristiskt i ringar som med tiden växer utåt och ökar i storlek (häxringar). Bra beskrivningar av denna lilla svamp finns i varje svampbok, men trots att den är mycket vanlig, så är den ganska okänd för allmänheten. Som matsvamp är den förbisedd, kanske för att den är så liten och att det behövs så många svampar för att få ihop tillräckligt mycket för en enda smörgåsstuvning. Elias Fries skrev i Sveriges ätliga och giftiga svampar (1860-66), ”Ehuru ätlig och välsmakande är den som näringsmedel af föga vigt, men mycket eftersökt och värderad som kryddar på köttsoppor o.s.v., hvilka den meddelar en ganska angenäm smak.” Nejlikbrosking kan torkad och pulveriserad användas i såser och soppor, eller som svampmjöl. När den torkas får den en behaglig doft som av kryddnejlikor. Hatten används hel medan foten ofta är för seg för att användas.
Planch
Planch från "Sveriges ätliga och giftiga svampar"
Förstora bilden
Boktext
Boktext från "Sveriges ätliga och giftiga svampar"
Förstora bilden

Utseende


Nejlikbroskningens hatt blir upp till 5 cm i diameter och är hygrofan, vilket betyder att den ändrar färg beroende på fuktighetsgraden. Den är blekt beigeaktig i torka och brunaktig i väta, samt strimmig i kanten. Lamellerna är ljusa, tjocka och mycket glesa, och det finns omväxlande långa och korta lameller. Tvärförbindelser (anastomoser) finns ibland mellan lamellerna. Sporavtrycket är vitt. Foten är ganska kort, lika lång som eller något längre än hattens diameter, den är seg, beige färgad som hatten och något mörkare mot den filtaktiga basen. Lukten är kryddig med inslag av bittermandel (blåsyra), smaken är mild. Kommer man ihåg alla dessa karaktärer så finns ingen förväxlingsrisk med andra svampar som samtidigt kan finnas i gräsmattan.

Förväxlingssvampar


Det finns många svampar som kan växa i gräsmattan, och det är viktigt att studera svampbeskrivningar noga om man vill undvika förgiftningsrisk. Speciellt bör man tänka på att nejlikbrosking har en ljus undersida och mycket glesa lameller. Alla andra ”gräsmattesvampar”, t.ex. olika giftiga trattskivlingar, som gifttrattskivling (Clitocybe rivulosa), eller slåtterbroking (Panaeolina foenisecii) har täta lameller på hattens undersida.
Häxringar
Villaträdgårdar och andra gräsytor är typiska växtplatser för Nejlikbroskingen, som ofta bildar häxringar.
Foto: Jens H. Petersen/MycoKey.
Förstora bilden

Häxringar


Nejlikbrosking växer i ringar, så kallade häxringar. Enligt folktron uppstår häxringar där häxor eller älvar sätter sina fötter i gräset när de dansar. Idag vet vi att häxringar uppstår när svampens mycel breder ut sig från en central punkt och växer utåt från sitt ursprung. Utanför ringen, i mycelets tillväxtzon, blir gräset väldigt grönt eftersom gräset gynnas av de näringsämnen som mycelet frigör under tillväxten. Inne i ringen bakom svamparna dör däremot gräset av näringsbrist. Om mycelet tillåts att breda ut sig utan hinder blir ringen cirkulär; störs mycelets tillväxt av någonting i dess väg så förändras den regelbundna tillväxten och den cirkulära formen förändras eller bryts helt. Häxringar har en årlig tillväxt liknande trädens årsringar. Man har studerat häxringar hos olika svamparter och funnit att häxringar kan vara flera hundra år gamla. Några av de största häxringarna bildas av jättetrattskivling, jätteröksvamp och vårmusseron samt av några champinjonarter. De kan öka upp till en meter om året i diameter.  
I villaträdgårdar är häxringarna inte omtyckta eftersom de bruna fläckarna och det döda gräset inne i häxringen inte uppfyller kraven på den perfekta gräsmattan. Det är emellertid inte enkelt att bli av med svampen och häxringarna i gräsmattan. Bäst är det att förändra levnadsbetingelserna genom gödning och vattning av området där svampen växer. Gödning innehållande ogräsbekämpningsmedel tycks inte ha någon synbar effekt på mycelets livslängd. Man får helt enkelt vara beredd på att det tar många år innan mycelet dör och inga nya svampar och häxringar uppstår. Ta istället vara på svampen när den väver i trädgården och njut av svampsmörgåsen, vars svamp härstammar från den egna täppan.  
Notera: Ett annat använt svenskt namn för nejlikbrosking är nejlikbroskskivling men vi har valt att följa Svenska svampnamn av Lundqvist, N. & Persson, O. (1997)
Text: Herbert Kaufmann och Karen Hansen