Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 11(4), april 2007

Majssot, U

stilago maydis

, fruktad sjukdom och uppskattad maträtt

Månadens kryptogam april 2007

Majssot, Ustilago maydis, är en parasitsvamp som bildar galler på majs. Man kan hitta de knöllika gallerna på stjälkar och blad, men oftast är det majskornen som angrips. Svampen får majsplantans celler att svälla upp och dela sig okontrollerat. Det som borde ha blivit små gula majskorn utvecklas i stället till stora ljusgrå svulster. Inne i dem bildar svampen ett sotliknande pulver som består av teliosporer. När sporerna är mogna spricker gallen, och sporerna sprids för vinden. Svulsterna kan bli 20 centimeter stora och innehålla 20 miljoner sporer. Majsplantan dör inte av angreppet, men den stannar i växten och majsskörden blir mindre.

Mexikansk läckerhet


Men det är inte alla som blir ledsna när de hittar majssotsangrepp i sina majsfält. I det mexikanska köket är majssotens galler en uppskattad grönsak sedan många hundra år tillbaka. De kallas huitlacoche eller cuitlacoche och skördas innan teliosporerna har mognat, medan knölarna är unga och ljusa. Man använder dem i soppor, grytor och inläggningar. De samlas in och säljs på marknaderna i juli och augusti, och en del av produktionen konserveras. Varje år säljs 400-500 ton majssotsgaller i Mexiko, och de ger ett högre pris än vanlig majs. Vissa majsodlare i Mexiko och USA planterar in majssot med avsikt för att kunna leverera galler till fina restauranger.

Livscykel


De svarta teliosporerna som bildas i gallsvulsterna är tåliga vilsporer som kan övervintra på marken utan att torka ut. När sommaren kommer gror de och bildar basidier. Det här är svampens fruktkroppar, motsvarigheten till kantareller och champinjoner, men de är så små att vi aldrig ser dem. Basidierna bildar sporer som gror och infekterar nya majsplantor.

Modellorganism


Eftersom majs är en ekonomiskt viktig gröda i stora delar av världen har man forskat mycket om majssot och letat efter sätt att minska angreppen. Man försöker hela tiden ta fram nya majssorter som är mer sotresistenta än de gamla. För att testa majsens motståndskraft har man tagit fram metoder för att ympa in majssot i plantorna. Det är de metoderna som nu också används för att odla huitlacoche kommersiellt.

I naturen växer svampen som ett mycel, men i laboratoriet kan den odlas som encellig jäst. Det gör den mycket lättare att odla och studera än många andra basidiesvampar. Därför används den som modellorganism när man vill lära sig mera om genetik, fysiologi och molekylärbiologi hos parasitsvampar och hos basidiesvampar i allmänhet.

Text: Monika Myrdal
Foto: Christopher Reisborg
Herbariematerial av majsplanta med majssot
Majsplanta med majssot.
Förstora bilden
Konserverad majssot
Konserverad majssot.
Förstora bilden
Galler av majssot på majsstjälkar
Galler av majssot på majsstjälkar.
Förstora bilden
Galler av majssot på blad
Galler av majssot i kanten av ett blad från en majsplanta.
Förstora bilden