Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 3(2), februari 1999

Klotsporig murkla,

Pseudorhizina sphaerospora

Månadens kryptogam februari 1999

Klotsporig murkla
Klotsporig murkla, Pseudorhizina sphaerospora, har hittats i örtrik barrskog i Jämtland. Annars verkar den mest trivas efter skogsvägar, intill virkesupplag och på soptippar. Om du aldrig sett den så kan det bero på att den är mycket sällsynt. Den har bara hittats högst tio gånger i landet. De fynd som vi har i Naturhistoriska riksmuseets herbarium är alla nordliga och insamlade under juni och juli.

Hatten på denna murkla är ljust gråbrun, gulbrun till svartbrun. Hattkanten är inte fastväxt vid foten. Foten är vit till lila och har längsgående åsar. I mikroskop ser man att sporerna är alldeles runda och har en diameter på 8 - 12 mikrometer.

Två liknande arter är vanliga i skogen under vår och försommar. Stenmurklan, Gyromitra esculenta, skiljer sig från den klotsporiga murklan genom att den veckade hatten är helt eller delvis vidvuxen vid foten. Den bleka stenmurklan, Discina gigas, har fri hattkant och vitare kött. Ingen av de båda stenmurklorna har lila fot. Säkrast skiljer man arterna åt genom att studera deras sporer i mikroskop.

Om matvärde eller giftighet vet vi inget säkert. I följebrevet till vår äldsta kollekt skrivs det att ortsbefolkningen åt den i ringa grad och behandlade den som stenmurkla. Ur en kollekt insamlad i Medelpad sjunde juni 1983 har en av insamlarna sänt in prov till en numera avliden tjänsteman på Livsmedelsverket. Det mesta av hans handlingar går ej att finna på verket, men han lär ha meddelat att arten inte innehöll gyromitrin.

Vår äldsta kollekt av klotsporig blev insamlad första juli 1948 och felaktigt bestämd av Hugo Stelin till Durandiomyces Phillipsii som är en synonym till Peziza proteana f. sparassoides (se Månadens kryptogam mars 1997).

Vi på Naturhistoriska riksmuseet ser gärna, att om du hittar en misstänkt klotsporig murkla, sänder in den till oss, torkad och med lokaluppgifter, landskap, socken, närmare lokal som till exempel 500 meter sydost om sjön xxxx, fyndplatsens biotop, insamlarens namn och datum för insamlingen.

Fyndplatser för de insamlingar som finns på Naturhistoriska riksmuseet:
ÅNGERMANLAND Svanö bruk. 1. VII. 1948
ÅNGERMANLAND Nordingrå, Sörle. 13. VII. 1998
MEDELPAD Njurunda, Lomyran. 7. VI. 1983

Text: Klas Jaederfeldt