Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 5(1), januari 2000

Månadens kryptogam januari 2000

Jordstjärnor

Kantjordstjärna

Jag blir lika glad varje gång jag hittar en jordstjärna. De är inte lika någon annan svampgrupp; de liknar på något sätt övernaturliga väsen när de tittar fram i den övriga vegetationen.

Jordstjärnorna hör liksom röksvamparna till gruppen buksvampar (Gasteromycetes). De egentliga jordstjärnorna finner man i släkterna Geastrum, Trichaster och Myriostoma.

De flesta jordstjärnearter består av en rökboll, som i början av sin utveckling omsluts av ett tjockare yttre skal. En omogen fruktkropp liknar först en hårdskalig lök, som så småningom spricker upp stjärnformat (se Kragjordstjärnans utveckling). Därefter häver den sig upp på flikarna för att rökbollen skall komma så högt upp som möjligt och sporspridningen underlättas. Sporerna sprids främst genom yttre påverkan som tramp eller väder och vind.

Släktet Geastrum har ett skaft som håller upp rökbollen, och denna har endast ett mynningshål att släppa ut sporerna genom (se Kantjordstjärna).

Det finns 17 Geastrum-arter i Sverige. Två av dem, hög jordstjärna och fyrflikig jordstjärna, skiktar sitt yttre skal så att en del blir kvar i marken som en myceliekorg.

Hos fruktkroppar av släktet Trichaster finns ingen väl avgränsad rökboll. De sporbärande delarna sitter på insidan av det yttre skalet och på en pelare i mitten av fruktkroppen som kallas pseudokolumella. Detta ger svampen ett mycket ludet utseende. I Sverige finns bara en art: hårig jordstjärna

Släktet Myriostoma har bara en svensk art: sålljordstjärna. Den är mycket sällsynt och har en flerskaftad rökboll med flera mynningar.

Lästips: En billig och bra bok om jordstjärnor har givits ut av Fältbiologerna. Den heter "Jordstjärnor i Sverige" och är skriven av Johan Nitare.

Text: Klas Jaederfeldt