Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 6(10), oktober 2002

Lämmelmossor,

Tetraplodon

Månadens kryptogam

oktober 2002

Sporkapslar av lämmelmossa
Lämmelmossorna, släktet Tetraplodon, växer på döda lämlar och andra djurrester. De är nära släkt med parasollmossorna, men är inte riktigt lika iögonfallande som de senare. Arterna i båda släktena växer på dött organiskt material, men medan man oftast hittar parasollmossor på spillning från växtätande däggdjur växer lämmelmossorna vanligen på döda djur, spybollar, rävspillning, mer sällan på spillning från växtätare. Visserligen kan man hitta lämmelmossor på döda lämlar, men ser man till de totala förekomsterna av våra fyra arter är andra substrat betydligt vanligare. I låglandet hittar man ofta lämmelmossor på exponerade platser eller relativt högt upp i terrängen, där bland annat rovfåglar ofta sitter och spanar.

Lämmelmossorna växer typiskt i täta tuvor och producerar vanligen stora mängder med sporkapslar. Hypofysen, sporkapslarnas nedre del, är stor jämfört med de flesta bladmossor, men inte alls lika välutvecklad som hos parasollmossorna. Den är endast något bredare än den sporproducerande urnan. Bladen är föhållandevis stora och består av stora celler. Av våra fyra arter är lämmelmossa T. mnioides den vanligaste och mest utbredda arten, även om den är ganska ovanlig i delar av södra Sverige. Arten har, liksom de tjockskaftade och tandade lämmelmossorna, T. blyttii och T. angustatus, bruna kapslar och orange till mörkt rödaktiga kapselskaft. Detta skiljer dessa arter från gul lämmelmossa T. pallidus, som har blekgula kapslar och kapselskaft. Den ovanliga tjockskaftade lämmelmossan skiljer sig från lämmelmossan framförallt i kapseltändernas utseende. Tandad lämmelmossa är relativt allmän i stora delar av norra Sverige och ovanlig eller saknas i söder. Arten skiljer sig från våra övriga lämmelmossor genom tydligt men oregelbundet tandade blad och korta kapselskaft. Den gula lämmelmossan är en fjällart som i vissa trakter är tämligen allmän, framförallt på renspillning.

Liksom hos parasollmossorna sprids sporerna hos lämmelmossorna i huvudsak av flugor, vilka lever på dött organiskt material. Flugorna attraheras av doftämnen som produceras av mossan, som faktiskt luktar ganska illa när den har mogna sporkapslar. När flugorna landar på lämmelmossan får de med sig sporer som sedan kan transporteras till färska substrat.

Text: Lars Hedenäs