Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 3(8), augusti 1999

En levermossa insamlad av Charles Darwin

Månadens kryptogam

augusti 1999

Typmaterial av Plagiochila chonotica
Charles Darwin (1809-1882) är mest känd för sin bok "Om arternas uppkomst...". Där grundade Darwin sina teorier om evolutionens mekanismer på omfattande studier i naturen, delvis i delar av världen som ligger långt ifrån Europa. Berömd är resan med "Her Majesty's ship Beagle", vilken beskrivs i boken "The Voyage of the Beagle". Resans huvudsyfte var att färdigställa en undersökning av Patagonien och Eldslandet. Resan gick också till Chiles och Perus kuster, ett antal pacifiska öar, bland annat Galapagosöarna, Nya Zeeland och Australien. Resan med skeppet Beagle pågick mellan 1831-1836 och Darwin passade på att både studera och samla in material av olika djur och växter.

Bland växterna fanns en del mossor, varav åtminstone en hamnat i Naturhistoriska riksmuseets samlingar. Det rör sig om ett enda skott, som utgör en del av typmaterialet till namnet Plagiochila chonotica Tayl., vilket numera anses vara en synonym till Plagiochila neesiana Lindenb. Släktet Plagiochila kallas på svenska för bräkenmossor och är ett av de största levermoss-släktena. Vi har i Sverige tre arter av vilka två, praktbräkenmossa, P. asplenioides, och liten bräkenmossa, P. porelloides, är vanligt förekommande på mer eller mindre fuktig skogsmark eller på klippor. Plagiochila chonotica beskrevs av Thomas Taylor 1846, baserat på Darwin-material i botanikern William J. Hookers herbarium. Att döma av anteckningarna på kollekten skickade Taylor lite av materialet till den tyske bryologen Lehmann, vars herbarium så småningom hamnade på Riksmuseet.

Namnet "chonotica" är taget efter Chonos-arkipelagen utanför Chile, där mossan samlades av Darwin. På kollekten finns inga anteckningar om insamlingsdatum, men i boken "The Voyage of the Beagle" kan man läsa att det måste ha varit antingen i mitten av december 1834 eller i början av januari följande år. Det troligaste är att den samlades vid det senare tillfället, eftersom det första besöket skedde i ett ogästvänligt område i södra delen av arkipelagen, när man dessutom drabbades av en kraftig storm. Vid det andra besöket steg man iland i Low's Harbour i den norra delen. Här stannade man i en vecka, uppenbarligen i betydligt trevligare trakter än vid den första landstigningen. Från detta senare område beskrivs naturen ingående i boken. Skogarna växte ända ner till havsstranden, och från skeppets ankringsplats såg man fyra av kordillerans snötäckta toppar. Man hittade gott om vild potatis i den sandiga och skalrika jorden nära havet. Darwin noterade också att klimatet var gynnsamt för kryptogamer, och att det fanns både ett extraordinärt antal arter och stora mängder av mossor, lavar och små ormbunkar.

Text: Lars Hedenäs