Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 4(10), oktober 2000

Torsklav, Peltigera aphthosa

Månadens kryptogam oktober 2000

Torsklav

Det finns cirka 50 arter i släktet Peltigera, filtlavar, i världen. I Sverige är 23 arter funna. Bålen är bladlik och på undersidan finns det mer eller mindre tydliga åsar eller ådror. "Algkomponenten" är i de flesta fall cyanobakterier (blågröna alger) av släktet Nostoc, hos ett fåtal arter är det grönalger av släktet Coccymyxa som utgör algkomponenten. När algkomponenten är grönalger har lavarna externa cephaloider på översidan eller undersidan av bålen. Torsklav, Peltigera aphthosa är en av tre arter i Sverige som innehåller grönalger, de andra är ådrig torsklav, Peltigera leucophlebia och åderlav, Peltigera venosa.

Torsklaven är bladlik och kan bli ett par decimeter med 2-4 centimeter breda, rundade lober och uppböjd kant. Färgen är i torrt tillstånd grågrön till brungrön, i väta är laven rent grön. På bålens ovansida finns det talrika cephaloider som ser ut som små svarta fläckar. Undersidan är mörk och oftast utan ådror, i kantzonen är den dock vit med otydliga ådror. Fruktkroppar, (apothecier) är relativt vanliga och de är barkklädda på undersidan. Ådrig torsklav liknar torsklav men skiljer sig bland annat på att ådrorna på undersidan är tydliga även mot centrum av bålen samt att apothecierna saknar eller endast har fragment av bark på undersidan.

Torsklaven växer bland mossa på marken, framför allt i skogar på skuggiga ställen, man kan även hitta den i mer öppna biotoper. I Sverige finns den i hela landet, liksom i övriga Norden och Europa, utbredningen i övrigt är cirkumpolär, framför allt i fjäll - och barrskogsområden.

Namnet torsklav kommer av att den enligt signaturläran använts mot munsjukdomen torsk. Sjukdomen börjar som gråvita, upphöjda punkter och då torsklavens cephaloider också är upphöjda ansågs den enligt signaturläran kunna bota sjukdomen. Någon bot har dock aldrig påvisats. Den användes också som maskmedel och laxermedel. På apoteken gick den förr under namnet Muscus cumatilis. Muscus är mossa och cumatilis är havsblå

Text: Göran Odelvik

Läs mer:
Ordlista (förklarar kryptogambotaniska begrepp)
Fler kryptogamer