Silverlavar, vackra och ovanliga

Släktet Parmelina är bladlavar som finns i alla världsdelar, utom vid polerna. I Europa finns det tre arter, västlig silverlav, Parmelina pastillifera, P. quercina och silverlav, P. tiliacea. I Norden finns alla tre arterna, men P. quercina finns endast i Danmark och på Island finns ingen av arterna.

Silverlav

I Sverige är silverlaven den minst ovanliga arten, den är sydlig och förekommer upp till Gästrikland. Laven kan bli upp till tjugo centimeter lång. Översidan är gråvit till grå, med rundade upp till en centimeter breda lober och svarta cilier (utskott) på lobkanterna. På bålytan förekommer brunaktiga isidier, som är cylindriska eller grenade. Undersidan är svart med talrika ogrenade, svarta rhiziner (vidhäftningsorgan). Silverlaven växer både på bark och sten, i gamla jordbruksbygder och längs kusten.

Västlig silverlav

Västlig silverlav är sällsynt i Sverige med ett fåtal förekomster i Bohuslän. Den kan bli upp till tio centimeter lång. Översidan är gråvit till grå med en blåaktig ton. Loberna är cirka en halv centimeter breda, oregelmässigt inskurna med spridda cilier. På bålytan finns svarta isidier som är vårtlika till fjällika och ibland insjunkna i toppen. Undersidan är svart med ogrenade rhiziner. Laven växer på både bark och sten.