Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 10(9), september 2006

Silverlavar, vackra och ovanliga

Månadens kryptogam, september 2006

Släktet Parmelina är bladlavar som finns i alla världsdelar, utom vid polerna. I Europa finns det tre arter, västlig silverlav, Parmelina pastillifera, P. quercina och silverlav, P. tiliacea. I Norden finns alla tre arterna, men P. quercina finns endast i Danmark och på Island finns ingen av arterna.

Silverlav

I Sverige är silverlaven den minst ovanliga arten, den är sydlig och förekommer upp till Gästrikland. Laven kan bli upp till tjugo centimeter lång. Översidan är gråvit till grå, med rundade upp till en centimeter breda lober och svarta cilier (utskott) på lobkanterna. På bålytan förekommer brunaktiga isidier, som är cylindriska eller grenade. Undersidan är svart med talrika ogrenade, svarta rhiziner (vidhäftningsorgan). Silverlaven växer både på bark och sten, i gamla jordbruksbygder och längs kusten.

Västlig silverlav

Västlig silverlav är sällsynt i Sverige med ett fåtal förekomster i Bohuslän. Den kan bli upp till tio centimeter lång. Översidan är gråvit till grå med en blåaktig ton. Loberna är cirka en halv centimeter breda, oregelmässigt inskurna med spridda cilier. På bålytan finns svarta isidier som är vårtlika till fjällika och ibland insjunkna i toppen. Undersidan är svart med ogrenade rhiziner. Laven växer på både bark och sten.

Text: Göran Odelvik
Silverlav på ek.
Närbild av silverlav med isidier.
Förstora bilden
Silverlav på sten.
Silverlav som vuxit på sten.
Förstora bilden
Västlig silverlav på gammalt träd.
Västlig silverlav från ett gammalt träd.
Förstora bilden
Västlig silverlav på hagtorn.
Närbild  av västlig silverlav på hagtorn.
Förstora bilden