Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 13(9), september 2009

Hattlavar och klubblavar, släktena Baeomyces och Dibaeis

Månadens kryptogam september 2009

Som namnen antyder så har dessa lavar ett annorlunda utseende än andra lavar. De ser ut som små svampar med fot och hatt, men de är egentligen skorplavar med en tjock bål som ibland är loberad.

Släktet Baeomyces består av cirka åtta arter varav tre arter förekommer i Europa. Släktet Dibaeis som tidigare ingick i Baeomyces har cirka nitton arter, de flesta i tropiska områden, i Europa förekommer endast en art.
 

Hattlavar

Köttröd hattlav, Baeomyces carneus, har en bål som blir upp till tio centimeter stor, färgen är ljust grön till grön, har rikligt med små fjäll och kanterna är ibland svagt loberade. Fruktkropparna, apothecierna kan bli upp till fyra millimeter höga och två millimeter breda, köttfärgade. Laven färgas röd med kaliumhydroxid.
Den växer på allehanda underlag, exempelvis jord och över mossor, ibland även på sten.
Laven finns i hela Norden, i Sverige är utbredningen Skåne till Lappland, den är betydligt ovanligare än den vanliga hattlaven, Baeomyces rufus.
 
Loberad hattlav, Baeomyces placophyllos, har en tunnare bål än de övriga arterna, den blir upp till tio centimeter stor. I mitten av bålen är den mer eller mindre fjällig, i kanten har den två till fem millimeter breda lober. Fruktkropparna blir upp till sju millimeter höga och fyra millimeter breda med brunt huvud.
Den växer på jord, över mossor till exempel på fjällhedar och vägskärningar.
Laven finns i hela Norden, i Sverige är utbredningen Småland till Torne lappmark, den är vanligare i de norra och västra delarna av landet.
 
Hattlav, Baeomyces rufus, är lik den köttröda hattlaven, men bålen kan bli upp till tjugo centimeter stor, färgen är grågrön till grön, är kornig till fjällig. Hattlaven har ibland soral*.  Fruktkropparna blir upp till fyra millimeter höga och två millimeter breda och är brunaktiga. Till skillnad från köttröd hattlav, som färgas röd med kaliumhydroxid, så blir hattlavens reaktion antingen svagt gul eller ingen reaktion alls.
Hattlaven växer på jord och sten samt över mossor, exempelvis på stigar och i vägskärningar.
Laven finns i hela Norden, i Sverige finns den över hela landet och är allmän.

Klubblavar

Klubblav, Dibaeis baeomyces, har en vikaktig till gröngrå bål med halvklotformade vårtor. Fruktkropparna blir upp till fem millimeter höga, huvudet blir tidigt rundat, färgen är rosa,
Laven växer på jord i fuktiga lägen.
Klubblaven finns i hela Norden, i Sverige förekommer den i hela landet och är vanligare i de västra delarna.

* Se ordlistan.
Text: Göran Odelvik
Bild: Ramona Ubral Hedenberg
Läs mer:
Ordlistan
Fler kryptogamer
Krypto-S – Sök i museets botaniska samlingar