Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 11(11), november 2007

Några lavar ur släktet Collema, gelélavar

Månadens kryptogam november 2007

Förstoring av skorpgelélav, Collema occultatum
Förstoring av skorpgelélav Collema occultatum  Förstora bilden

Lavar är dubbelorganismer bestående av minst en svamp och en alg som lever i symbios. Lavsvampsläktet Collema använder cyanobakterien (blågrönalgen) Nostoc som algkomponent. Namnet gelélavar kommer sig av att dessa lavar sväller upp och får ett geléaktigt utseende i väta. Det är ett gelatinämne i algen som sväller i kontakt med vatten.

Utseende

Vid torr väderlek blir gelélavarna tunna och spröda och den bladlika formen framträder tydligare. De kan se ut som vackra bladrosetter. Sprödheten vid torka gör att bitar av laven kan lossna och trilla av. Det är ett sätt för laven att sprida sig i omgivningen då ett litet fragment av den ursprungliga kroppen kan fortsätta leva och växa ut igen.

Den bladlika lavbålen eller bladrosetten hos rosettgelélav, Collema fragrans, är liten, bara upp till en centimeter i diameter, medan den hos aspgelélav, C. subnigrescens, kan bli ända upp till tjugo centimeter. Skorpgelélav, C. occultatum, har mycket små bladlober eller blad. De syns knappt och uppfattas därför med blotta ögat som en skorplav.

Läderlappslav
Läderlappslav Collema nigrescens med brunröda apothecier.  
Förstora bilden

Färgen kan variera från mörkt olivgrön till mörkt brun och i väta träder gröna nyanser fram något mer. Fruktkroppar sitter spridda på bålen och är ofta brunröda med mörk kant (se bild C. nigrescens). Vissa arter har också vegetativa förökningskroppar som kallas isidier. Dessa består av små stiftlika bildningar ovanpå bålen och innehåller både svamphyfer och alger. Ur isidierna lossnar små nystan av svamphyfomslutna alger och en sådan liten spridningskropp kan växa ut till en ny lav.

Levnadsmiljöer

Arterna trivs i fuktiga miljöer och de flesta vill växa på ytor där pH värdet är någorlunda basiskt gärna kalkhaltigt som på kalksten eller naken kalkhaltig lerjord. Det finns också arter som växer på trädstammar, ovanpå mossa och på skuggiga klippor av sura bergarter.

Släktet Collema finns över hela världen. I Sverige finns ungefär 23 arter och i Europa och övriga världen minst 35. I Sverige har några arter sin utbredning från söder till norr t.ex. slanklav, Colléma fláccidum, och stiftgelélav, Colléma furfuráceum, medan andra förekommer mer i södra och mellersta Sverige t.ex. Läderlappslav, Collema nigrescens, och aspgelélav, Collema subnigrescens. I Sverige är flera Collema-arter som växer på stammar av lövträd ovanliga och upptagna i vår nationella rödlista över hotade arter.

Skinnlavar

Ett lavsläkte som liknar Colléma (gelélavar) är Leptogium (skinnlavar). De liknar varandra i den bladlika formen och den brungröna färgen. Skinnlavarna sväller också upp något i väta men får inte samma gelélika utseende. Skinnlavar har nämligen en barkvävnad bestående av tätt sammanfogade svamphyfer på över och undersidan av lavbålen vilket gelélavarna saknar.

Text: Christin Persson
Foto: Christopher Reisborg
Collema furfuraceum
C. furfuraceum, Stiftgelelav   
Förstora bilden
Collema occultatum
C. occultatum, Skorpgelélav
Förstora bilden
Collema subnigrescens
C. subnigrescens, Aspgelélav
Förstora bilden
Collema flaccidum
C. flaccidum, Slanklav
Förstora bilden