Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 9(11), november 2005
Finflikigt exemplar av karragenalg.
Karragenalg - en växt som innehåller konsistensgivaren E 407. Förstora bilden

Karragenalg – ”E 407”

Månadens kryptogam november 2005

Alger har använts av oss människor i en mängd olika sammanhang under mycket lång tid. Till att börja med skördade man naturliga bestånd och använde algen i sin helhet till exempel som gödningsmedel på åkrarna, till taktäckningmaterial, men även i medicinska sammanhang och som föda. Senare har man effektiviserat nyttjandet på olika sätt bland annat genom att odla utvalda alger för att öka produktionen eller använda algerna som råvarukälla för utvinning av de olika ämnen vi velat komma åt.

Gelébildande ämnen

Alger är rika på bland annat mineraler, vitaminer och protein. Många innehåller också rikligt med olika typer av gelébildande ämnen, och även det är något som vi dragit nytta av. Agar och karragenan är två exempel på sådana ämnen. Medan agar kommer från asiatiska rödalger så utvinns karragenan framförallt ur en rödalg som också finns vid vår västkust, karragenalg, eller Chondrus crispus på latin.

Bredflikigt exemplar av karragenalg
Bredflikigt exemplar. Förstora bilden

Algens gelébildande ämne, karragenan, är en polysackarid som vid uppvärmning spiraliserar och tvärbinder sina jättemolekyler till en stabil struktur. Det används numera huvudsakligen som konsistensgivare och emulgeringsmedel i livsmedel, där det har identifikationsnumret E 407, men även i tandkräm, hud- och hårvårdsprodukter.

Varierande utseende

Karragenalgen är en flerårig, 5-30 centimeter hög och mer eller mindre buskformig rödalg, som sitter fästad på klippstränder strax under vattenytan ner till cirka 20 m djup.

Visas med tillstånd från www.seaweed.ie. Foto: M. D. Guiry
Ruggar i grunt vatten. Foto: M. D. McGuiry Förstora bilden

Utseendet varierar en hel del, bland annat beroende på växtplatsen och djupet. Nära vattenytan är den oftast rikt förgrenad men inte så hög. Färgen drar åt gulrött eller till och med mot grönt eftersom den nås av relativt mycket ljus.

På exponerade ytor där vind och vågor nöter på klipporna kan den dominera den översta algzonen helt, och bilda ett tydligt bälte. Det är sådana täta bestånd man skördar. Algen har stor tillväxtförmåga och ersätter snabbt avslitna delar. I lugnare vatten och på större djup ingår karragenalgen i den övriga algfloran. Färgen blir allt mörkare röd med ökat djup, ibland med en ton av blått. Den blir också högre och spensligare.

Karragenalg med sporgömmen.
Alg med sporgömmen. Förstora bilden

Försök till odling

Arten är ganska vanlig längs Nordatlantens kuster både i Europa och Nordamerika. Den fortsätter runt Danmark och ner längs Sveriges västkust till Skåne. Från början skördades nästan all karragenalg på Irland och användes framför allt till klarning av öl. I dag dominerar USA marknaden, men på Irland görs olika försök med att odla algen för att kunna möta efterfrågan utan att äventyra de naturliga bestånden.

Text: Marianne Hamnede
Tips: läs mer om alger på "Seaweed site"