Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Krokus

Krokus

Krokus. Foto: Lars-Åke Janzon

Krokus, Crocus  spp

De första krokusarna börjar titta fram ungefär samtidigt med snödropparna. I Europa finns ett drygt fyrtiotal arter av denna irisväxt, varav några finns införda till oss. De flesta kommer ursprungligen från Sydosteuropa och Främre Asien.

Den nya nordiska floran avbildar åtta arter och en trädgårdshybrid. Arterna hybridiserar gärna. De flesta arterna i Sverige är vårblommande, men det finns även någon höstblommande. Blommorna besöks gärna av tambin (Apis mellifera), sandbin (Andrena spp) och humlor (Bombus spp).

Förutom namnet krokus har släktet tidigare även kallats för saffran, med eller utan olika förnamn, samt även för guldblomma.

Saffranskrokus, äkta saffran (Crocus sativus)      
Äkta saffran är en välkänd krydda som ursprungligen kommer från stäpperna mellan Egeiska havet och Iran. Den har sedan länge odlats i Mindre Asien, främst Iran, och Spanien, och idag odlas den även i andra Medelhavsländer och i Indien.      

Saffranskrokusen blommar högst 14 dagar, och det är de torkade märkesflikarna på pistillen som används. Den skall inte förväxlas med våra trädgårdars krokusar. Blomman måste plockas tidigt på morgonen, innan det blir för varmt. Sedan har man dagen på sig att ta vara på märket och en liten bit av stiftet, längre får man inte dröja, för då vissnar den och aromen försvinner. 150 000-170 000 blommor behövs till 1 kilo saffran, och därför är saffran dyrt, det kostar mellan 20 000 och 40 000 kronor kilot. Saffran anses älskogsbefrämjande, allmänt stärkande och uppiggande, och kan användas till att färga kläder.

Falsk saffran
Om man är utomlands och besöker basarer eller liknande platser kan man hitta extremt billig saffran. Det är då som regel de torkade blommorna av safflor (färgtistel) (Carthamus tinctorius), eller torkad och mald rot från ingefärsväxten gurkmeja (Curcuma longa), som ibland kallas för falsk saffran.

Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet