Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Smultron

Smultron

Smultron. Foto: Lars-Åke Janzon

Smultron,

Fragaria vesca


Det påstås att blomsterkungen av dåvarande drottningen fick rådet att äta smultron mot sin gikt. Redan nästa dag såg man botanisten hoppa omkring med lätta steg.

Smultron blommar från maj till juli, och själva smultronen, som är så kallade skenfrukter, mognar vanligen i slutet av juni-augusti. Smultron växer vanligt i hela landet, utom i fjälltrakterna där den är mer sällsynt. Den växer i vägkanter, skogar och ängar, på torrbackar och på hyggen.

Smultron blev nästen ett livselixir för Linné som 1755 bland annat skrev: "Svenskt namn smultron, i Småland jordbär, i Dalsland jolebär, på Gotland rödbär, i Hälsingland snytterbär, i Bohuslän backbär, i Västergötland hättebär. Växer mycket allmänt på öppen och torr skogsmark. Genom att varje år äta stora mängder färska bär har jag under många år varit helt befriad från min elakartade podager (gikt). Bären upplöser tandsten utan att fräta; ej ens förtärda i stora mängder vållar de någon skada, och de är därför den främsta medicinen mot stenplågor och podager. Bären är välgörande även vid tvinsot."

Läs mer om vanliga svenska arter:
Den virtuella floranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet

Litteraturtips:
von Linné,  C. 1755, Flora svecica - Svensk flora. /i svensk översättning 1986./ (Forum, Stockholm.)