Uranus

Uranus var den första av de så kallade moderna planeterna. Den var inte känd under antiken utan upptäcktes med hjälp av teleskop.

Planeten kallades för "Himmelens gud" och upptäcktes av en brittisk professionell musiker och amatörastronom, William Herschel, år 1781 när han använde ett hemgjort reflekterande teleskop.

Först trodde Herschel att det var en komet eller en stjärna men senare observationer och beräkningar kring Uranus omloppsbana övertygade astronomerna att det verkligen var en okänd planet som Herschel hade upptäckt. Uranus är också ett bra namn för denna planet då han var Saturnus far som i sin tur var Jupiters far.

Extrem lutning

Medan Jorden lutar över 23,5 grader från vertikalplan, har Uranus den extrema lutningen på 98 grader, vilket betyder att denna planet bokstavligen rullar runt solen på sidan! Denna lutning, kombinerad med att det tar Uranus 84 år att rotera runt solen, innebär att årstiderna på Uranus är 21 år långa.

Uranus har ett system med 11 tunna ringar runt sig, men på grund av planetens kraftiga lutning kan ringarna ibland verka befinna sig på en bågskyttetavla. Tyvärr är dessa ringar, upptäckta 1977, gjorda av mycket mörk materia så de kan inte ses från jorden utom genom mycket stora teleskop.

Blå-grön planet

När man tittar på Uranus visar planeten en distinkt blek blå-grön färg. Det kan till och ses genom ett teleskop i amatörstorlek. Det beror på att planetens atmosfär innehåller en del metangas (0,4 %) som absorberar rött ljus och reflekterar blått, grönt och gult. Detta får Uranus att förefalla blå-grön.

Första närbilderna från Voyager 2

Rymdsonden Voyager 2 tog de första närbilderna på både Uranus, planetens ringar och måne i januari 1986.

Det tog Voyager 2 åtta år att nå Uranus efter att först ha passerat Jupiter och Saturnus längs vägen. Efter att ha rest nästan fem miljarder kilometer var den obemannade rymdfarkosten inom 150 kilometer från sin avsedda bana. Detta är samma sak som att sätta en golfputt i ett slag ett tusen kilometer från hålet!