Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Geologin och samhället

Vårt behov av råvaror

Geologi är en vetenskap med många praktiska tillämpningar av stor betydelse för människan och det moderna samhället. Alltsedan människan först började använda stenverktyg och smycken av vackra stenar har praktisk kunskap om olika sorters sten varit avgörande för att hitta lämpliga råmaterial. Med användandet av olika metaller utvecklades kunskaperna om malmer, mineral och bergarter bland de som ägnade sig åt bergshantering och gruvdrift, för att med tiden lägga grunden för den moderna geologin och mineralogin.

För det moderna industrisamhället är utvinning av malm för att producera järn och andra metaller, av en rad s.k. industrimineral som råvaror vid olika industriella processer, av grus och sten för byggnadsändamål, inklusive kalksten till cement, och av kol, olja och naturgas för att få energi, liksom uran till kärnkraften, av avgörande betydelse. Att finna och utvinna dessa naturresurser förutsätter geologiskt kunnande. Skall dessa ändliga resurser dessutom räcka till tredje världens växande befolkning och till framtida generationer måste vi hushålla med dem på ett klokt sätt, något som också förutsätter geologisk kunskap.

Stenbrott i Rönne-granit på Bornholm

Gruvdrift och stenbrytning innebär stora ingrepp i naturen, samtidigt som vi därmed förses med nödvändiga råvaror till vårt samhälle: metaller och mineral, byggnadssten, cement, grus och makadam. På bilden stenbrott i Rönnegranit på Bornholm. Foto: Åke Johansson.

Avfallsproblem

I andra ändan av det moderna industrisamhället finns en rad avfallsproblem, vars lösning också måste inbegripa geologiskt kunnande. Tydligast märks kanske detta i frågan om slutförvaret av utbränt kärnbränsle i berggrunden, där stort arbete lagts ned både i Sverige och andra länder på att hitta lämpliga metoder. Även i många andra fall som kan inbegripa läckage av giftiga ämnen ut i naturen behövs ofta en kombination av kemiskt, geologiskt, hydrologiskt och biologiskt kunnande för att lösa problemen. Förmånligast är naturligtvis om så mycket som möjligt av metaller och andra ämnen kan återanvändas, hellre än att slängas på soptippen.

Byggande och geoteknik

Mycket av det moderna samhället bygger på storskaligt byggande, av vägar och järnvägar, tunnlar och broar, och av olika huskonstruktioner. Även här behövs geologiskt och geotekniskt kunnande för att grunden skall bli stabil så att ras kan undvikas. Problemen med tunneln genom Hallandåsen kan tjäna som exempel på hur det kan gå om man tar dålig hänsyn till de geologiska förutsättningarna, i detta fall det starkt uppspruckna berget längs de förkastningar som omger Hallandsåsen.

Att förebygga naturkatastrofer

Naturkatastrofer som jordbävningar och vulkanutbrott, jordskred, ras och översvämningar är ett hot mot både byggnader och människoliv i många länder, i synnerhet där befolkningstätheten är stor. Jordbävningen vid Sumatra och den efterföljande tsunami-katastrofen runt Indiska Oceanen julhelgen 2004 är ett tragiskt exempel på en ovanligt stor katastrof med geologiskt ursprung. Männsikan kommer aldrig kunna behärska dessa jättelika krafter, men geologiskt forskning kan kanske hjälpa till att skapa övervakningssystem och kunna förutsäga jordbävningar eller vulkanutbrott på förhand, och därmed rädda människoliv. Kan geologiskt kunnande dessutom bidra till att man undviker att bebygga lågt liggande områden längs floder och havsstränder som hotas av översvämningar, eller branta sluttningar där ras och skred utgör en fara, finns mycket att vinna.

Geologin och klimatet

En av de frågor som diskuteras mycket nu är frågan om global uppvärmning och de förändringar denna kan medföra för klimat, växtlighet och jordbruk på olika håll; huruvida avsmältningen av inlandsisarna på Grönland och Antarktis kan leda till en global höjning av havsytans nivå och översvämning av lågt liggande, tättbefolkade kustområden; och om den globala uppvärmningen leder till mer extrema vädersituationer och kraftigare oväder. Även här spelar den geologiska forkningen en viktig roll, genom att ge ett perspektiv bakåt i tiden i de klimatarkiv som finns bevarade i iskärnor från glaciärer och inlandsisar och i sediment från sjöar och hav. I dessa kan gångna tiders klimatvariationer studeras, och en uppfattning kan fås om hur stora och snabba de naturliga variationerna kan vara.

Geologiskt kunnande spelar roll

Inom en rad områden av stor betydelse för det moderna samhället, såsom tillgång till råvaror och hushållning med naturresurser, byggande, avfallshantering och andra miljöfrågor, spelar således geologiskt kunnande en vital roll, och kommer att göra det än mer i framtiden. Inom dessa områden behövs geologisk expertkompetens, men lika viktigt är att det finns en geologisk allmänbildning hos ingenjörer, tekniker, ekonomer, politiker och andra beslutsfattare, liksom hos den breda allmänheten, för att kunna förstå de geologiska förutsättningarna, utvärdera olika alternativ, och fatta vettiga beslut i olika samhällsfrågor.

Text: Åke Johansson