Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Sveriges geologi

Här kan du läsa om berggrunden i Sverige, hur den bildats och förändrats sedan årmiljoner tillbaka.

Hus på berg. Foto Åke Johansson

Stora Le-Marstrands-formationen på ön Åstol, med omväxlande lager av basalt och gråvacke-sediment och skärande pegmatitgång.

Sverige är geologisk sett en del av den Fennoskandiska urbergsskölden.

Berggrunden bildas

Den Fennoskandiska (Baltiska) urbergsskölden, som Sverige är en del av, började bildas för drygt 3 miljarder år sedan. Den största delen av berggrunden i norra och östra Sverige bildades för cirka 1900-1750 miljoner år sedan.

I sydvästra Sverige bildades huvuddelen av berggrunden senare och har sedan deformerats och omvandlats vid flera tillfällen fram till för 900 miljoner år sedan. När Grönland kolliderade med Skandinavien för cirka 420 miljoner år sedan gav det upphov till den svenska fjällkedjans berggrund.

Landskapet förändras

I områden med ung berggrund kan man ofta se hur landformerna avspeglar den underliggande berggrunden. Särskilt tydligt är det runt aktiva vulkaner, där kratrar och lavatäcken präglar landskapsbilden.

I områden med äldre berggrund, som hos oss i Skandinavien, är sambanden mindre tydliga. Här beror terrängens landformer mer på årmiljoner av vittring och erosion än på de ursprungliga strukturerna i berggrunden.

Geologi på kartan och i samhället

Geologiska kartor visar jordarternas eller bergarternas fördelning på landytan. Geologi är en vetenskap med många praktiska tillämpningar, till exempel att hitta och utvinna naturresurser som olika slags sten, metaller och mineral.

Även vid storskaligt byggande, exempelvis vägar och broar, behövs geologisk kunskap för att undvika ras.

Geologiskt forskning kan även hjälpa till att skapa övervakningssystem och kunna förutsäga jordbävningar eller vulkanutbrott.