Meteoriter

Meteoriter är material från rymden som faller ned på jorden. Om de är så små att de smälter och blir till gas i jordens atmosfär innan de hinner falla ned, kallas de meteorer eller stjärnskott.

I den här filmen berättar museets expert om vad en meteorit är. Från Rymdkanalen som är Rymdstyrelsens Youtubekanal.

Rester från solsystemets barndom

Meteoriterna är rester från solsystemets barndom, och deras sammansättning kan ge viktig information om solsystemets bildande och den tidiga jorden. På så sätt har jordens ålder, 4,55 miljarder år, bestämts på indirekt väg genom datering av meteoriter som slagit ned på jorden.

Det stora flertalet meteoriter (94%) är stenar, resten består av nickelhaltigt järn samt en mindre andel sten-järnblandingar.

Många av de meteoriter som träffar jorden kommer från asteroider som har kolliderat med varandra, splittrats, kommit ur kurs och korsat jordens bana. Kometkärnor anses också vara en källa för vissa meteoriter. Det finns även grupper av mycket sällsynta meteoriter som kommer från planeten Mars eller från månen.

Hur känner man igen en meteorit?

Meteoriterna har karaktäristiska egenskaper som gör att de lätt kan identifieras av en fackman.

Hur känner man igen en meteorit?
Sanna och falska meteoriter

Alla meteoriter som fallit under de senaste hundra åren eller ännu längre tillbaka har en tunn och skarpt avgränsad, svart smältskorpa. Smältskorpan bildades vid inbromsningen i atmosfären. Stjärnskott (=meteorer) är meteoriter som är så små att de helt smälter upp och förgasas i atmosfären.

Om du hittar en misstänkt meteorit och vill skicka hit bilder på denna, försök då helst ta en bild där även en frisk yta inuti stenen syns, inte bara en rostig, vittrad och ibland kanske till och med lav- eller mossklädd yta, vilken är mycket svårt att säga något bestämt om.

Järnmeteoriter

Järnmeteoriter har hög densitet och är starkt magnetiska. Om man etsar en polerad yta med en speciell syrablandning framträder en struktur som bara finns i meteoritjärn.

Stenmeteoriter: kondriter och akondriter

Stenmeteoriter innehåller mindre mängder järn och är därför svagt magnetiska. De består huvudsakligen av olivin samt ett pyroxenmineral som nästan helt saknas i bergarter på jorden. Mineralen bildar millimeter-stora droppliknande kulor av olika struktur (=kondruler). Eftersom de flesta stenmeteoriter innehåller kondruler kallas de kondriter.

Bland kondriterna finns en mindre vanlig typ av speciellt intresse, de kolhaltiga kondriterna. Namnet syftar på deras innehåll av små mängder organiska substanser som uppkommit i rymden utan medverkan av biologiska processer. Denna grupp anses ha den mest primitiva (=ursprungliga) sammansättningen. Kondriterna motsvarar det material som vår planet, jorden, bildades av tidigt i solsystemets utveckling.

Akondriter är sällsynta typer av stenmeteoriter utan kondruler. De indelas i flera grupper som skiljer sig kraftigt från varandra. Meteoriterna från Mars utgör tre av grupperna.