Meteoriter

Meteoriter är material från rymden som faller ned på jorden. Om de är så små att de smälter och blir till gas i jordens atmosfär innan de hinner falla ned, kallas de meteorer eller stjärnskott.
Meteorit

Meteorit i utställningen Skatter från jordens inre. Foto: Staffan Waerndt

De flesta meteoriter är stenar, en del består av järn och en ännu mindre del av sten-järnblandningar.

Meteoriterna är rester från solsystemets barndom, och deras sammansättning kan ge viktig information om solsystemets bildande och den tidiga jorden. På så sätt har jordens ålder, 4,55 miljarder år, bestämts på indirekt väg genom datering av meteoriter som slagit ned på jorden.

Många av de meteoriter som träffar jorden kommer från asteroider som har kolliderat med varandra, splittrats, kommit ur kurs och korsat jordens bana.

Kometkärnor anses också vara en källa för vissa meteoriter. Det finns även grupper av mycket sällsynta meteoriter som kommer från planeten Mars eller från månen.

Fem nyfallna meteoriter per år


Meteoriter är ovanliga. Ungefär fem nyfallna meteoriter samlas in varje år i hela världen. Den mest kända svenska stenmeteoriten kallas "Hessle". Den exploderade i atmosfären 1869 och gav upphov till en meteoritskur.

Riktigt stora meteoriter bromsas inte av atmosfären utan träffar jorden med kosmisk hastighet och förgasas i en katastrof som kan få global omfattning.

Det mest välkända exemplet är ett asteroidnedslag i Mexiko för 65 miljoner år sedan som orsakade dinosauriernas utdöende. Spåren av ett annat nedslag är den 365 miljoner år gamla cirkulära Siljanstrukturen i Dalarna.

Läs också om...


Sanna och falska meteoriter
Meteoriter - enheten för mineralogi
Rymden - om asteroider, planeter och galaxer

Vill du se en meteorit?


Besök vår utställning Skatter från jordens inre!
Senast ändrad 27 augusti 2012 10:30
Sidansvarig: Åke Johansson, Förste Intendent
ake.johansson@nrm.se