Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Vilken funktion har fästingen?

Närbld på huvudet och munnen på en fästing. Foto: Richard Bartz/commons.wikimedia.org

Vanlig fästing är en art inom familjen hårda fästingar som förekommer i stora delar av Europa. Foto: Richard Bartz/commons.wikimedia.org

Fråga:

Är den till nytta för något annat djurslag. Är det någon som har dem som föda.

För och nackdelar kan vara intressant att veta.

Tackar på förhand gör Elisabeth

Forskare drar en filt genom skogen för att samla in fästingar. Foto: Commons.wikimedia.org

Forskare drar en filt genom skogen för att samla in fästingar. Foto: Commons.wikimedia.org

Svar:

Hej Elisabeth!

Det finns nog inte så många andra djur som tycker att fästingar är nyttiga för dem. En del djur äter fästingar ibland, men knappast något djur behöver äta just fästingar. Men fästingar finns för sin egen skull och struntar glatt i det.

Fästingens affärsidé fungerar uppenbarligen i naturen. Deras utseende, fysiologi och beteenden fungerar tillräckligt bra för att resultera i fästingbarn och fästingbarnbarn. Vilka djur som är nyttiga beror väldigt mycket på vem man frågar.

För ugglor är hackspettar nyttiga eftersom de skapar bohål, för myror som får sitt bo sönderhackat och sina larver uppätna är hackspettar inte särskilt nyttiga. För människor som gillar jakt är vildsvin nyttiga – de går att jaga. För mjölkbönder som får sin vallodling uppbökad är vildsvin inte nyttiga.

Idén om att alla djur och växter ska fylla en funktion för andra djur (och inte minst för människan) stämmer inte. Kanske ligger den kvar i vårt medvetande från skapelseberättelser där världen skapats åt människan. Men fästingarna struntar i om de är nyttiga för hackspettar, blåklockor, kaskelotter eller människor.

Att alla arter skulle vara lika viktiga för ett fungerande ekosystem är också en myt. Om fästingen drabbades av en dödlig fästingsjuka så att alla fästingar försvann skulle det antagligen inte hända så mycket.

Om granen däremot drabbades och alla granar hastigt dog skulle det få stora konsekvenser. Dels skulle skogarna bli helt annorlunda när de väl växt upp nya träd av andra arter, dels skulle en mängd djur och svampar som är direkt beroende av gran försvinna.

När nu almsjuka och askskottsjuka dödar en massa almar och askar ligger effekterna någonstans mittemellan. De är inga jättedominerande skogsträd idag, men det finns en hel del insekter och svampar som bara lever på dessa träd.

Men det är inte lätt att veta vad som händer om en art försvinner (eller om en ny art kommer in). Därför krävs det mycket kunskap och en hel del försiktighet.

Mvh / Didrik

Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog, Naturhistoriska