Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Kambrium

Kambrium inföll för 488-542 miljoner år sedan.

Kambrium karta. Karta från C. R. Scotese: Paleomap project, www.scotese.com

Kambrium karta. Karta från C. R. Scotese: Paleomap project, www.scotese.com

Den prekambriska jättekontinenten sprack upp under kambrium. Laurentia (Nordamerika), Sibirien och Baltica (Nordeuropa) bröts loss från de andra kontinenternasom fortsatte ligga samlade på södra halvklotet under namnet Gondwana. Kontinentaldriften var stark och haven grunda. Klimatet var varmt jämfört med den senare delen av prekambrium med sina istäcken, nu var till och med polerna isfria.

Liv i havet

Livet höll sig fortfarande till haven eventuellt med undantag för alger, svampar och lavar som kanske koloniserat fuktigare delar av land. I tidigare delen av perioden skedde den "kambriska explosionen". Nu blev plötsligt fossil vanliga i de lagrade bergarterna.

Man tror att uppkomsten av nya rovdjur tvingade många grupper att skaffa hårda skal, något som lättare bevaras som fossil än mjukdelar. Grönalger var vanliga och rev bildades av archeocyatider, en utdöd grupp svampdjur. På bottnarna kröp trilobiter som Paradoxides och snäckor. De mussellika brakiopoderna (armfotingar) var också vanliga.

Tagghudingarna utvecklar en mängd egendomliga former av vilka många senare dog ut. Graptoliterna, en numera utdöd grupp kolonibildande organismer dyker upp liksom conodonterna – de bevarade tänderna av ett tidigt ryggsträngsdjur.

Havslandskap från kambrium

Havslandskap från kambrium, rekonstruktion. Foto: Staffan Waerndt