Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Kackerlackor utomhus

I Sverige har vi två arter utomhuslevande kackerlackor, en som är vanlig i hela landet och en som är sällsynt i södra Sverige.

Skogskackerlacka på karljohan. Foto: Lars-Åke Janzon

Skogskackerlacka på karljohan. Foto: Lars-Åke Janzon

Skogskackerlacka

(ett äldre svenskt namn är lappska kackerlacka)
Ectobius lapponicus

Utseende

Hane: 9 - 11 mm i kroppslängd, med 7 - 10 mm långa vingar.
Hona: 7 - 10 mm i kroppslängd, med 5 - 6 mm långa vingar.
Äggkapseln: 3 - 4 x 2 mm.

Livshistoria och beteende

Uppgifter från England visar att arten där har en tvåårig livcykel, varför det inte är osannoligt att det även gäller i vårt land, med ett strängare klimat. De vuxna uppträder i maj till september. Honan producerar äggkapseln ifrån juni och till september, som hon lägger i förnan, där den övervintrar. Nymferna kläcks i början på juni följande år, och påbörjar sin utveckling. När de nått tredje eller fjärde nymfstadiet övervintrar i grästuvor. Så i april följande år blir de aktiva igen, forstätter tillväxten till det femte och sista nymfstadiet, för att slutligen uppnå det vuxna stadiet i maj.

Skogskackerlackan är en aktiv art, speciellt vid varm väderlek.     

Rovsteklar av släktet Dolichurus biter av antennerna på kackerlackor för att de skall förlora känslen och orienteringsförmågan. Sedan bedövar de kackerlackan genom att med gadden spruta in sitt gift eller bedövningsmedel för att kunna släpa i väg kackerlackan. Hon för då in den i sin håla. Där lägger hon ett ägg vid mellanhöften på kackerlackan och förseglar så hålan. Stekellarven kläcks efter tre dygn och livnär sig på den paralyserade kackerlackan i elva dygn innan den spinner sig en kokong. Sedan kläcks stekeln.

Förekomst

Skogskackerlackan är allmänt förekommande i hela landet. Den påträffas i skogen, på heden och i gräsmark.

Namnförklaring      

Det grekiska orden ek och och bios betyder ut eller utifrån, respektive liv eller livssätt och beskriver artens liv utomhus. Det latiniserade ordet lapponicus syftar på att arten på Linnés tid påträffades i Lappland hos samerna, vilket gav upphov till det äldre svenska namnet på arten lappska kackerlackan.Någon gång på mitten av 1900-talet fick arten sitt nuvarande namn skogskackelacka. I Bernströms arbete om den orientaliska kackerlackan från 1941 nämner han den lappska kackerlackan, och i Landins Insekter i färg från 1964 heter den skogskackerlacka.

Vuxen hona & äggkapsel i förstoring.
Vuxen hona och äggkapsel i förstoring, detalj från handkolorerad plansch från von Borcks Skandinaviens rätvingade insekters naturalie-historia anno 1848.
En Dolichorus bedövar en kackerlacka.
En Dolichorus bedövar en kackerlacka, från Göte Göranssons (2001) Mina insektsvandringar.
Bedövad kackerlacka.
En Dolichorus släpar iväg en bedövad kackerlacka.
Ectobius silvestris.

Ectobius silvestris. Vuxen hane, från enheten för entomologis samlingar

Ectobius silvestris

(arten saknar svenskt namn)

Utseende

Hane: 9 - 11 mm i kroppslängd, med 9 - 11 mm långa vingar .
Hona: 8 - 10 mm i kroppslängd, med 4 - 6 mm långa vingar.
Äggkapseln: 3 - 4 mm lång; svart till mörkbrun i färgen.

Livshistoria och beteende

Troligtvis likartat livscykel och leveende som skogskackerlackan E. lapponicus.

Förekomst

Tämligen sällsynt i södra Sverige. Den synes relativt nyligen kommit in i landet - uppgifter går litet i sär i litteraturen om exakt när. Landin skriver 1967 att vi har två utomhuslevande arter. Holst (1970) anger att den ej är känd från Sverige och Norge. Harz (1976) uppger den som sällsynt i södra Sverige. Chinery (1976) likaså anför den till Skåne.

Namnförklaring

Det grekiska orden ek och och bios betyder ut eller utifrån respektive liv eller livssätt och beskriver artens liv utomhus. Det latinska ordet sylva betyder skog och beskriver artens liv i skogsmiljö. Detta kan te sig aningen inkonsekvent och förvirrande med anledning av att E. lapponicus ju heter skogskackerlacka på svenska. Men man får komma i håg att E. silvestris är en sällsynt och tämligen sent inkommen art - E. lapponicus hann nog byta namn innan E. silvestris kom in i landet.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Blattodea
Familj: Blattelidae
Släkte: Ectobius
Systematik

Läs mer

Kackerlackor -  inomhuslevande arter
Kackerlackor - tillfälliga gäster

Litteraturtips

Bernström, J., 1941, Om den orientaliska kackerlackans, Periplaneta orientalis (LINNÉ), första uppträdande i Sverige. - Fauna och Flora, 36: 14-19.
Chinery, M., 1976, Nordeuropas insekter - en bestämningsbok (Stockholm)
Göransson, G., 2001, Mina insektsvandringar (Stockholm)
Harz, K. & Kaltenbach, A., 1976, Die Orthopteren Europas III / The Orthoptera of Europe III [Series Entomologica, 12:169-306](Haag)
Holst, K. T., 1970, Kakerlakker, graeshopper og orentviste. - Danmarks Fauna: 79: 23.
Landin, B.-O., 1967, Fältfauna - Insekter, vol. I (Stockholm) Linné, C., 1758, Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum characteribus, differemtiis, synonymis, locis. 10:e upplagan (Holmiae [= Stockholm]). [Faksimilupplaga, 1959 London]
von Borck, J. B., 1848, Skandinaviens rätvingade insekters natural-historia (Lund).
Se även litteraturförteckningen vid kackerlackornas huvudsida.