Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Malariamyggor

Malaria smittar årligen 220 miljoner människor, och det dör ca 660 000 personer varje år. Störst är problemen i Afrika.

Malaria beskrevs redan av Hippokrates kring 400 f. Kr. Den var ännu på 1800-talet en folksjukdom även i Sverige, och härjade framför allt längs Östersjöns kust. 1880 fann Alphonse Laveran den malariaframkallande protozon.

1898 konstaterade Ronald Ross att malarimyggan var den som överförde protozon till människan. Fram till 1920-talet förekom malaria i större delen av Europa, Island undantaget.

Det senaste fallet av inhemsk smitta i Sverige härrör från 1933.

Malariamyggor

Malariamygga t.v. och stickmygga t.h.

Sittande malariamyggor känns igen på att kroppen är i vinkel mot underlaget (myggan till vänster). Hos vanliga stickmyggor är kroppen parallell med underlaget (myggan till höger).

Malariaparasiterna kan endast utvecklas i myggor av släktet Anopheles (en underfamilj bland stickmyggorna, Culicidae). Cirka 400 arter av detta släkte är kända i världen. Av dessa anses 46 arter som viktiga malariaspridare och ytterligare 24 arter som mindre viktiga.

I södra Europa sprids sjukdomen av Anopheles maculipennis. Den myggarten finns även i Sverige, men sprider inte sjukdomen här. I Sverige finns även sex andra arter i släktet Anopheles.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande (profylaktiska) åtgärder mot malaria består till exempel av att minska förekomsten av myggor. Det kan man bland annat göra med gifter, genom att plantera in fiskar som äter mygglarver eller plantera träd som dränerar fuktig mark.

Man bör se till att inte bli myggbiten. Använd myggmedel och kläder som täcker armar och ben. En annan viktig förebyggande åtgärd är att inta läkemedel mot malaria under vistelse i malariasmittat område.

Mer information hittar du här

Vårdguiden/Malarialänk till annan webbplats

Malarians livscykel

Malariaparasiterna (Plasmodium-arter) är encelliga djur, protozoer, av haemosporidernas grupp. De genomgår en komplicerad utveckling i myggan och når slutligen spottkörtlarna, innan de via saliven överförs till människan. Normalt tar denna utveckling två veckor.

En människan som blir stucken av en blodsugande Anopheles-mygga får i sig Plasmodium-sporozoiter via myggans saliv.

Sporozoiterna genomgår ett exerytrocytstadium i endotelcellerna i bland annat lever, mjälte och lungor. Där förökar de sig genom multipeldelning (schizogoni), och infekterar sedan nya endotelceller varvid förloppet fortgår igen.

Schizozoiterna kommer därefter till blodet där de tränger in var sin röd blodkropp (erytrocyt). I denna tillväxer schizozoiten och genomgår ny schizogoni.

Erytrocyterna sprängs samtidigt efter en viss tid. Schizozoiterna kommer då ut i blodet tillsammans med olika nedbrytningsprodukter, vilka är toxiska för värddjuret som medför att det får feber. Olika Plasmodium-arters schizozoiter spränger erytrocyterna efter olika lång tid. (P. vivax, P. falciparum, P. ovale efter 48 tim. [= var 3:e-dagsfrossa]; P. malariae efter 72 tim. [= var 4:e-dagsfrossa]).

Schizozoiterna angriper nya blodkroppar och allt upprepas igen.

Utvecklingsstadierna makro- och mikrogamonter bildas, och de vilar var och en i sin erytrocyt.

En Anopheles-mygga som suger blod av en malariasjuk, får i sig erytrocyter med makro- respektive mikrogamonter.

I myggans mage sker befruktningen av dessa och det bildas en makrogamet av en makrogamont, och ett antal mikrogameter av en mikrogamont.

Mikrogameten sammansmälter med en makrogamet till en zygot. Zygoten tränger genom myggans tarm, och encysterar sig på utsidan av densamma.

Zygoten genomgår reduktionsdelning i sporcystan (zygotcystan), och bildar ett antal sporoblaster, och dessa - i sin tur - ett antal sporozoiter.

Zygotcystan brister och sporozoiterna kommer in i myggans blod, och via blodet till spottkörtlarna. Cirkeln är sluten i och med att nästa människa blir stucken av en Plasmodium-infekterad malariamygga.

Namnförklaring

Ordet malaria kommer från en sammandragning av de italienska orden "mal" och "aria" med innebörden dålig luft. Vi har haft ordet malaria i språket sedan 1795.

Ordet mygga är fornsvenska. Släktnamnet Anopheles kommer från det grekiska ordet anopheles som betyder skadlig, och syftar på dessa myggors spridande av malarian.

Släktnamet Plasmodium kommer från det grekiska ordet plasma som betyder fantasi eller fantasiskapelse, och är nog relevant då man länge kände till eller antog att dessa sjukdomsbringare fanns men inte kunde identifera dessa organismer.

Systematik

Anopheles:
Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Diptera
Familj: Culicidae
Släkte: Anopheles

Plasmodium:
Rike: Animalia
Stam: Apicomplexa
Klass: Sporozoa
Ordning: Eococcidiida
Familj: Plasmodiidae
Släkte: Plasmodium

Systematik

Litteraturtips

Chinery, M., 1976, Nordeuropas insekter. En bestämningsbok. (Stockholm)