Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Björkspinnare

Björkspinnaren, Eriogaster lanestris, är en liten (vingbredd 32-45 mm) brun oansenlig spinnarfjäril som flyger i den tidiga vårnatten och som man knappast ser eller lägger märket till. Däremot är de stora vita larvbona på björk och andra lövträd som man kan hitta under sommaren är mycket i ögonfallande.

Björkspinnare hane och hona.  Detalj från planch 38 i Hübner, J., 1805-1824, Sammlung europäischer Schmetterlinge.(Augsburg)

Hona till vänster och hane till höger.

Arten finns i stort sett i hela Sverige.

Utvecklingen är oftast tvåårig och arten förekommer under olika år beroende på geografiska hinder. I den geografiskt isolerade populationen i den Åländska skärgården är den vanlig under jämna år, medan i Helsingforstrakten förekommer den under udda år. År 2000 var den vanlig på Öland, där den oftast lever på slån.

Äggsamling av björkspinnaren, täckt med ull från honans bakkropp.

Äggsamling av björkspinnaren, täckt med ull från honans bakkropp.

Ägg

De vuxna djuren kläcks och flyger i mars - maj. Efter parningen lägger honan äggen i spiral på en kvist av värdväxten, som oftast är björk, och täcker dessa med hår från bakkroppen. Hon väljer företrädesvis en kvist på ett litet träd, cirka 4 m högt, på dess södra sida, ungefär 2 meter upp.

Larven

Larv från björkspinnaren.

Vuxen larv av björkspinnaren, från Naturhistoriska riksmuseets entomologiska samlingar.

Larverna kläcks samtidigt någon gång i maj - juni. De små larverna är bara 5 mm långa.

De börjar då att spinna ett bo av silkestrådar i vilket de söker skydd från rovdjur, dåligt väder och nattkyla. I boet får de även extra värme då det värms upp av solstrålarna. Under molniga dagar kan temperaturen vara 5 grader högre, och upp till 10 grader högre under soliga dagar.

Om honan "gjort fel" och inte lagt äggen i söderläge, flyttar larverna och bygger boet i söderläge. Med ökad kroppstemperatur påskyndas tillväxten, vilket minskar tiden som de kan utsättas för predation (parasitering av steklar och flugor eller bli uppätna av fåglar).

Om det skulle bli för varmt, söker larverna skydd i skuggan under boet. När larverna lämnar boet för att söka föda lämnar de efter sig silkestrådar och till slut blir grenarna alldeles vita.

Larverna genomgår 5 stadier. När de nått 4:e och 5:e stadiet lämnar de det kollektiva livet för att sprida sig. De vandrar då iväg 20-45 meter, oftast till samma växt som de levt på som unga larver. De har då blivit ca 60 mm långa.

Att sprida ut sig är ytterligare ett sätt att minimera predationsrisken, och de lever ensamma den sista tiden innan det är dags att förpuppa sig.

Läs mer:
Larver

Kokong.  Från Naturhistoriska riksmuseets entomologiska samlingar.

Kokong av björkspinnaren. Notera lufthålet i kokongväggen som syresätter puppan under dess fleråriga övervintring. Notera även utgångshålet och locket från fjärilens kläckning.

Puppan

Då det är dags att förpuppa sig kryper larven ned på marken och spinner en oval kokong (längd ca 15 mm) och förpuppar sig i den. Vanligtvis övervintrar den i två år, men uppgifter i fångenskap finns på upp till 14 år.

Namnförklaring

Det vetenskapliga namnet Eriogaster kommer de två grekiska orden, erion för ull, och gaster som betyder mage, d.v.s. ullig mage. Ordet lanestris kommer från latinet och betyder helt enkelt ullig. Ett äldre svenskt namn på björkspinnaren är ullgump.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Lepidoptera
Familj: Bombycidae
Släkte: Eriogaster
Systematik

Litteraturtips:
Carlberg, U., 1980, Larval biology of Eriogaster lanestris (Lepidoptera, Lasiocampidae) in SW Finland.- Notulae Entomologicae, 60: 65-72.
Emmet, A. M., 1991, The Scientific Names of the British Lepidoptera. Their History and Meaning. (Colchester, Harley Books)
Emmet, A. M. & Heath, J., (Red.), 1991, The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland, vol. 7, part 2, Lasiocampidae - Thyatiridae. (Colchester, Harley Books).
Gullander, B., 1971, Nordens svärmare och spinnare. (Stockholm)
Nordström, F. & Wahlgren E., 1935-1941, Svenska fjärilar. Systematisk bearbetning av sveriges storfjärilar Macrolepidoptera. (Stockholm).