Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny

Mata vinterfåglarna

Det är fascinerande och underhållande att mata fåglar under årets kalla period. På nära håll kan vi bland annat studera deras beteenden, utseenden, könsskillnader, hur man skiljer gamla fåglar från unga och många andra likheter och skillnader mellan de olika fågelarterna.

Svartmes. Klicka för större bild

Svartmes hänger gärna under fröpåsar eller talgbollar och pickar i sig födan. Foto: Lars-Åke Janzon

I princip gäller att utfodra fåglarna med så mycket kolhydrater och fett som möjligt, och fåglarna har själva oftast en bra känsla för vad som passar dem. Är man osäker vad fåglarna utanför fönstret åter så kan man till en börja med mata dem med olika typer av frön. Ganska snart lär man sig vilken typ av frön som går åt mest.

Om man bor i park- eller skogsnära områden brukar solrosfrön vara ett utmärkt alternativ. I stadsmiljö eller i närheten av odlingslandskap brukar en blandning av olika fröarter vara bättre än enbart solrosfrön. Sedan är det bra att komplettera frödieten med annan föda. Dels kan fåglarna välja olika mat och dels kan man locka till sig flera olika andra fågelarter.

Större hackspett. Klicka för större bild

Större hackspett är en av de fåglar som tycker om havregryn. Foto: Lars-Åke Janzon

Havregryn en favorit

Annan föda kan exempelvis vara talgbollar, nötpåsar, russin, hackad ost, äpplen, kakor och annat kaffebröd som wienerbröd, sockerkaka eller annat som man kan hitta på. Man kan även smälta kokosfett och margarin, lägga i små burkar i frysen och sedan lägga ut i en talgbollsautomat – det brukar gå åt direkt!

En matfavortit hos många fåglar är havregryn. Grynen brukar bli ännu mer lockande om man kvällen innan dränkt in dem med någon vegetabilisk olja, typ rapsolja. När man lägger ut grynen på morgonen brukar koltrastar vara de första som kastar sig över födan. Sedan brukar blåmesar och talgoxar snabbt följa efter.

Nörpåse och fröautomat med gästande småfåglar. Klicka för större bild

Nötpåsar och fröautomater är utmärkta hjälpmedel att utfodra fåglarna med. Foto: Lars-Åke Janzon

Placering

Lägg gärna maten i anslutning till något buskage, för då känner sig fåglarna lite säkrare om exempelvis en rovfågel som sparvhök skulle komma att försöka få sig ett skrovmål. Om man placerar fågelmaten alltför öppet får man sannolikt färre besök av fåglarna.

Tänk även på att fågelmat kan vara föda för sorkar, möss och andra gnagare, vilket är viktigt att tänka på – särskilt i stadsmiljö. Bor ni i flerfamiljshus så hör med ägaren om ni över huvud taget får mata fåglar.

Det är väl känt att skator, men även andra kråkfåglar, ibland försöker ta småfåglar vid fågelborden särskilt kanske i samband med längre perioder av kyla och snö. För att hindra detta kan man lägga ut föda särskilt till kråkfåglarna på ett ställe hyggligt långt från den egentliga småfågelmatningen så slipper de jaga de betydligt mer svårfångade mesar. Den särskilda kråkfågelfödan kan exempelvis bestå av bröd, mat- och grönsaksrsester, men även av bollar bestående av talg och fet.

Beroende på i vilken miljö och del av landet man befinner sig så finns det olika fågelarter utanför fönstret. Vidare är vissa fågelarter generalister och äter nästan vad som helst, medan andra är mer specialiserade och äter endast en viss typ av föda. Vissa arter äter dessutom endast på marken, medan andra gärna äter från olika typer av fågelmatare eller hackar på talgbollar eller nötpåsar.

Vätska

Fåglar behöver få i sig vätska som ersättning för den vätska de förlorar vid spillningen och via avdunstningen genom utandningsluften, och i viss mån genom huden. Fåglar sakna svettkörtlar så vätska försvinner inte den vägen.

Småfåglar dricker genom att doppa näbben i vattnet så att håligheterna i munnen vattenfylls via kapillärkraft och ytspänning. Därefter höjer fågeln näbben och låter vattnet fritt rinna genom strupen. Det går mycket snabbt att fylla näbben medan det tar 3-5 gånger så lång tid för vattnet att via den höjda näbben rinna ner i strupen.

Snö är ju fruset vatten, och under vintern får fåglar i viss utsträckning i sig vätska genom snön, om det inte finns tillgång till öppet vatten. Möjligen gäller detta främst fröätare, vilka erhåller förhållandevis lite vätska via fröna (födan). Snön är vintertid oftast ett pålitligt alternativ under köldperioder, även om fåglarna sannolikt föredrar att dricka exempelvis rinnande vatten eller smältvatten som kan droppa från en istapp eller ett hustak.

Salmonella bland småfåglar

Infektioner med salmonellabakterier förekommer bland de flesta vilda djur och hos människor. Salmonella bland småfåglar ses främst hos finkfåglar som domherre, grön-, gråsiska eller grönfink. Sjukdomen ses främst under senvintern/våren och ofta i anslutning till fågelborden. Det är därför viktigt att hålla en god fågelbordshygien.

SVA berättar mer om fågelmatning och sjukdomarlänk till annan webbplats på sin webbplats.

Vill du se svenska fåglar?

Besök utställningen Natur i Sverige! Här beskrivs många av de svenska djuren, däribland fåglar, och djurens utseenden, beteenden och levnadssätt.