Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Skenben och vadben


Tibia och fibula
Schematisk skiss av fågelskelett efter Brehm 1924, med skenben och vadben utmärkta. Foto Ulf Carlberg
Skenbenet är ofta länge än lårbenet. Vadbenet är reducerat och sammanvuxet med skenbenet.
Skenben och vadben sothöna.

Skenben och vadben hos sothöna, Fulica atra. Från Naturhistoriska riksmuseet samlingar, Uppland 1999. Skalstreck: 10 mm.

Namnförklaring, etymologi

Det svenska ordet skenben förekommer redan före 1520 i vårt språk och har sitt ursprung i det fornsvenska ordet skinuben som kommer från lågtyskans schenbein med betydelsen skena, som här avseer benets form. Det svenska ordet vadben kommer från lågtyskands wade och betecknar underbenets bakre muskulatur, vilket kom in i vårt språkbruk 1807. Ordet vadben kom något senare (1823) in i språket. De vetenskapliga termerna tibia och fibula kommer helt enkelt från latinets ord för skenben och sätta fast vilket syftar på att benen är sammanfogade. Vidare har tibia betydelsen av flöjt, vilket kan förklaras av att äldre flöjter gjordes av djurben, kanske då skenbenet.

Huvudet - kraniet

Ryggraden
Halskotor
Bröstkotor
Svanskotor

Skuldergördeln
Skulderbladen - scapulae
Korpben - coracoid
Nyckelben - claviculae

Främre extremiteten – vingen
Överarmsbenet - humerus
Strålben och armbågsben - radius och ulna
Mellanhandsbenen
Fingrar
Bröstben - sternum
Revben

Bäckengördeln
Bäckengördeln (höftbenet - ilium, sittbenet -ischium, blygdbenet - pubis)

Bakre extremiteten – benet
Lårben - femur
Mellanfotsbenen - tarsometatarsus
Tår

Författare och foto Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet.