Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Extremitetsben från rådjur

Rådjur är ett av våra vanligaste större däggdjur i våra skogar och marker, och stundtals hittar de in i våra trädgårdar. Så därför är det inte ovanligt att de större extremitetsben man påträffar härrör från rådjur.

Frambenets ben

Frambenet, eller den främre extremiteten består av överarmsbenet (humerus); strål- och armbågsbenen (radius och ulna) och mellanhandsbenet. Skalstreck: 50 mm; från Naturhistoriska riksmuseets samlingar.

Bakbenets ben.

Bakbenet, eller den bakre extremiteten består av lårben (femur); sken- och vadben (tibia och tars) och mellanfotsbenet. Skalstreck: 50 mm; från Naturhistoriska riksmuseets samlingar.

Frambenets ben ihopsatt.

Detalj av armbågsleden på frambenet. Skalstreck: 50 mm; från Naturhistoriska riksmuseets samlingar.

Namnförklaring, etymologi   

  • Det svenska ordet arm kommer från fornsvenskans armber och är känt före 1520 och betyder fogning eller led. Den vetenskapliga termen humerus kommer från latinet och betyder helt enkelt överarm.      
  • Det svenska ordet strålben är känt sedan 1799 i vårt språkbruk. Ordet stråle kommer från fornsvenskans strale och betyder stråle eller pil och känt före 1520. Den vetenskapliga termen radius kommer från latinet och betyder helt enkelt stråle eller stav, medan ulna är latinets ord för arm eller armbåge.      
  • Det svenska ordet hand är känt från fornsvenskans hand men med ett dunkelt ursprung.    
  • Det svenska ordet lårben från de fornsvenska orden larben och är känt före 1520. Lar är bildat ur en indoeuropeisk ordrot med betydelsen att vara böjd som kunde syfta på att ben är mer eller mindre böjda. Den vetenskapliga termen femur betyder ungefär lårben.   
  • Det svenska ordet skenben förekommer redan före 1520 i vårt språk och har sitt ursprung i det fornsvenska ordet skinuben som kommer från lågtyskans schenbein med betydelsen skena, som här avseer benets form.      
  • Den latinska ordet meta betyder emellan och tars betyder fot.

Författare och foto Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet.

Litteraturtips:
Löwegren, Y., 1964, Zoologisk museiteknik. I: Hanström, B. (Red.), Djurens värld. En populärvetenskaplig framställning av djurens liv. 15. (Malmö)Hanström, B., 1960, Skelett. I: Hanström, B. (Red.), Djurens värld, 11: 3346. (Malmö)