Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Varg

Vargen är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Den är mycket social och lever i flock. Med sitt känsliga luktsinne kan den känna doften av ett bytesdjur på långt håll.

Tre vargar

Två vargar visar sin lägre rang gentemot den dominanta individen i mitten. Från Natur i Sverige. Foto: Staffan Waerndt

Utbredning

Vargen trivs i de flesta miljöer, och förekommer numera i stora delar av Sverige. Även utanför områden med etablerade revir kan enstaka, strövande vargar uppträda. Det är oftast unga individer som lämnat den flock de föddes i för att söka en partner och etablera ett nytt revir.

Utseende

Skandinaviska och andra euroasiatiska vargar är grå, med grågula och rödbruna skiftningar i sommarpälsen, och mera grått i vinterpälsen. Det kan vara svårt att skilja en varg från en vargliknande hund, men vargar är oftast större än liknande hundar, till exempel jämthund. Skandinaviska vargar kännetecknas även av ljusare kind- och hakpartier. Dessa ljusa partier når aldrig över ögonen.

Föda

Viktigaste födan är rådjur, ren och älg, men även bäver och småvilt ingår. Luktsinnet är känsligt – vargen kan vädra en älg på ett par kilometers avstånd.

Beteende

Vargen är mycket social och lekfull, och lever i flock hela året. Hemområdet (reviret) varierar mellan 0,5 och 15 kvadratmil och vargarna kan här vandra bortåt 3 mil varje dygn. Reviret makeras med urin och spillning.

Vargflocken

En vargflock består som regel av en familj med flera individer – ett reproducerande par och deras årsungar och fjolårsungar. Några äldre avkomlingar kan också finnas med i gruppen, liksom en släkting, ofta en bror eller syster, till någon i paret. Medlemmarna i flocken är alltså nära släkt med varandra.

I flocken finns en social rangordning där föräldraparet har hög rang. Därefter är vargarna rangordnade ungefär efter sin ålder. När vargarna med tiden blir äldre kan rangordningen skiftas.

Varför lever vargen i flock?

Det finns flera anledningar till att att vargen lever i flock, bland annat att vargen oftast tar stora bytesdjur, till exempel älg, ren och hjortar och att slå dessa byten är lättare om vargarna är flera tillsammans. Alla individer i flocken tjänar därför på flocklivet. Det är även lättare att försvara reviret om man är flera och de unga vargarna lär sig det sociala livet och att jaga inom flockgemenskapen.

Fortplantning

Parningen sker under senvinter. Under vår eller försommar får honan fem eller sex ungar i en utgrävd lya i marken. Hanen deltar i vården av ungarna liksom andra medlemmar i flocken. De tar hem föda till honan och ungarna. Ungarna blir könsmogna vid ungefär två års ålder och lämnar då som regel flocken för att söka en partner och ett eget revir.

Bestånd

Vargen invandrade i Sverige för 10 000-12 000 år sedan – en av de första arterna i landet. I början på 1800-talet var vargen vanlig i hela Sverige. Därefter jagades den hårt. Under 1900-talet fanns den kvar i en liten stam i norra Sverige. Vargen var då nära utrotning och fridlystes därför 1965. Omkring 1980 ökade stammen. Vid mitten på 2000-talet registrerades ett drygt 100-tal vargar i Sverige och Norge. Idag finns det ungefär 400 vargar i Sverige.

Vargar på museet

Besök vår utställning Natur i Sverige