Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Flyghundar

Trots att djuren kallas flyghundar så tillhör de inte alls hunddjuren utan är en familj (Pteropodidae) bland fladdermössen. De har även benämnts flygande hundar, flygande rävar eller fruktfladdermöss.

Flyghund ätande frukt. Kolorerad bild från J. Wolf Foto:Ulf Carlberg.

Flyghund ätande frukt.

Det som gör att de kallas flyghundar är att de har ett hundlikt huvud och stort hudveck mellan fram- och bakbenen som de kan spänna ut och segelflyga med. Vissa arter är goda flygare.

Flyghundar skiljer sig från alla andra fladdermöss genom att ha en klo inte enbart på tummen utan även på fingret bredvid. När de landar i ett annat träd hugger de därför tag i en gren med klorna. Om de kommer ner på marken klättrar de tillbaks upp i ett träd för att kunna flyga igen.

Levnadssätt

De flesta flyghundar har stora ögon och orienterar med hjälp av synen. Det är endast hos det grottlevande släktet Rousettus som ekolokalisering förekommer.

De livnär sig på att äta frukt och pollen samt suga nektar från blommor. Det är mest fruktsaften som de är intresserade av, fruktköttet brukar de oftast rata.

Flyghundar är viktiga pollinatörer och fröspridare.

De har mycket bra lukt- och hörselsinnen. De är som mest aktiva under dygnets mörka timmar. På dagarna hänger de mest upp och ner i höga träd och sover. För att skydda sig under sömnen sveper de in sig med sina stora vinglika hudflikar.

Många gånger finns det stora mängder av flyghundar i samma träd. De största kolonierna, som bildas av Rousettus-arter, kan bestå av flera miljoner individer.

Madagaskarflyghund.

Madagaskarflyghund. Från museets samlingar. Foto: Lars-Åke Janzon

Stora och små arter

Flyghundar är mestadels stora arter, upp till 40 cm långa med ett vingspann av nära två meter och som väger över ett kg. Det finns ca 175 olika arter flyghundar, och de finns från Afrika till Ostasien och Australien samt på öarna i Oceanien.

Den största flyghunden är sannolikt kalongen (även kallad större flyghund), Pteropus vampyrus, som kan väga betydligt mer än ett kilo, och som kan ha ett vingspann på upp till knappt två meter.

Den är god flygare och kan tillryggalägga sträckor upp till 200 km, även över öppet vatten. Andra stora arter är badul, Pteropus giganteus, och gråhuvad flyghund, Pteropus poliocephalus.

En del arter är dock betydligt mindre, som exempelvis de mycket små blomfladdermössen, Syconycteris, som är endast 5-6 cm långa. Då de äter pollen eller suger nektar från blommor använder de sin långa, smala tunga som har en liten borste i spetsen.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Chordata
Klass: Mammalia
Ordning: Chiroptera
Familj: Pteropodidae
Släkten: T.ex. Pteropus,
Rousettus, Syconycteris, Nyctimene, Macroglossus,
Eidolon.
Systematik

Litteraturtips

Hanström, B., 1960, Familjen flyghundar, Pteropidae. I: Hanström, B. (Red.)
Djurens värld, 11: 359-372.