Rundmaskar

Rundmaskarna, eller nematoderna,  är enkelt byggda spolformade djur som påträffas i de flesta miljöer. De förekommer som parasiter men även som fritt levande i marken och i bottensedimentet av sjöar och hav.

Nematoder (rundmaskar) är troligen de vanligast förekommande flercelliga djuren på vår planet. Under en kvadratmeter vanlig skogs- eller jordbruksmark kan det finnas flera miljoner nematoder.

De kan vara frilevande i marken och i bottensedimentet i sjöar och hav eller vara parasiter på växter, djur och människor. De minsta nematoderna har en längd av 0,1 mm, men de flesta frilevande arterna är mellan 0,3 och 1,5 mm långa. Parasiter i djur kan bli mycket större; den största rundmasken har en längd av cirka 8 meter och lever som parasit hos kaskeloten.

Antalet beskrivna nematodarter uppgår för närvarande till omkring 30 000, men man uppskattar att det kan finnas uppåt 500 000 arter. I Sverige har närmare 1000 arter av nematoder påträffats.

Nematodens anatomi

Huden är elastisk och byts fyra gånger under tillväxten. Under kroppsväggen finns fyra buntar med längsgående muskler.

Rundmaskarna har så kallat hydrostatiskt skelett. Det innebär att kroppshålan är vätskefylld och har ett inre tryck som håller kroppen utspänd och verkar som mothåll till musklerna.

I kroppshålan finns de slangformade könsorganen och i mitten ligger tarmen. Andnings- och cirkulationsorgan saknas. Den främre delen av tarmen, matstrupen, är muskulös och kan innehålla olika typer av bulber och klaffar.

Djuren är vanligtvis skildkönade med inre befruktning, men hos en hel del marklevande former saknas hanar och djuren är då självbefruktande hermafroditer eller har jungfrufödsel, partenogenes.

Mundelarna är anpassade efter olika födoslag som hos till exempel jordlevande former kan vara rötter, svamphyfer, bakterier eller andra smådjur.

Bildgalleri

Om du vill veta hur en rundmask ser ut, kan du titta i vårt bildgalleri

Marklevande nematoder

Marknematoderna är små, vanligen 0,3-1,5 millimeter långa, genomskinliga djur som lever i den vätskefyllda delen av markens porsytem. I samma miljö finns förutom mikroorganismer (bakterier och svampar) och finrötter även andra grupper av mikroskopiska djur, såsom protozoer (urdjur), rotatorier (hjuldjur) och tardigrader (björndjur).

I markens näringsväv återfinns nematoderna på ett flertal ställen. En del lever av bakterier, en del suger på svamphyfer, en del äter av rötter och andra är rovdjur. Proportionerna mellan antalet av olika arter ger en faunastruktur som delvis beror på markfaktorerna och klimatet. Faunastrukturen ändras vid olika typer av störningar som till exempel markbearbetning och försurning.