Om statens vilt

Fåglar och däggdjur som tillfaller staten

Fåglar och däggdjur som är så kallat statens vilt ägs av staten istället för markägaren när de dör. Den som hittar ett dött djur som är statens vilt är skyldig att rapportera fyndet till polisen.

Polisen ansvarar för att djuret tas omhand och skickas till Naturhistoriska riksmuseet (eller Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, se nedan). Det går dock bra att själv skicka djuret direkt till museet efter kontakt med oss, om man har möjlighet.

Museet står för frakt och emballage, som kan beställas här.

Örnar, falkar, glador, kärrhökar, vissa ugglor, uttrar och valar är exempel på statens vilt. På sidan Identifiera djur kan du se illustrationer på samtliga arter. Vi hjälper gärna till med artbestämning om du är osäker på vad du har hittat.

Mer information om statens vilt.

Vissa djur ska skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt

Rovdjuren varg, lo, björn och järv ska alltid skickas till SVA i Uppsala. Detsamma gäller övriga arter vid misstanke om smittsamma sjukdomar eller brott. SVA tillhandahåller eget packmaterial. Kontaktuppgifter och instruktioner finns på SVA:s hemsida. Länk till annan webbplats.

Tumlare och andra valar

Tumlare och andra valar hanteras inom ett gemensamt projekt mellan Naturhistoriska riksmuseet och SVA.

Döda tumlare ska rapporteras på rapportsidan för marina däggdjur Länk till annan webbplats..

När du rapporterar in ditt fynd notifieras museet och SVA som bedömer om djuret kan samlas in för obduktion eller inte. Varje rapport är viktig och bidrar till den statistik som förs över döda marina däggdjur och som även rapporteras internationellt.

Bestämmelser om statens vilt i jaktlagstiftningen

Bestämmelser som berör statens vilt finns i 25 § jaktlagen (1987:259), 29 §, 33–38 §§, 40 § samt 40 a § jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets föreskrifter om vilt som tillfaller staten (NFS 2019:5). Vilka arter som omfattas regleras av 33 § jaktförordningen.

Myndigheterna som på olika sätt är involverade är framför allt Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Undantaget att vissa vilda djur som dödas eller påträffas döda inte får behållas av markägaren har funnits sedan 1928. De första arterna att omfattas var björn och lo. Förr kallades djuren för kronans villebråd, men efter ändringar i jaktlagstiftningen i slutet av 1980-talet började man istället säga vilt som tillfaller staten, eller bara statens vilt.

Vilka arter som omfattas av bestämmelserna har förändrats över tid. Bäver, hornuggla, jorduggla, pärluggla, sparvuggla och trana är exempel på arter som tidigare var statens vilt, men inte är det idag.